Lektor i pedagogik; forskar om digitalisering, digital inkludering och digital ojämlikhet med fokus på skola och utbildning samt äldre.
Säkerhetstänk som stänger ute
Stulna kort- och kontouppgifter är ett kostsamt problem för så väl banker som företag och privatpersoner. Nya säkerhetslösningar utvecklas ständigt för att motverka missbruk och brottslighet. Den 14:e september ändras reglerna i EU:s betaltjänstdirektiv, säkrare identifikation måste ske vid kortbetalning i så väl fysiska som digitala butiker.
För de flesta av oss är detta inget problem. Vi har redan bank-id och vi använder pinkod i betalkortsautomater. Jag tror också att de flesta med lagliga avsikter välkomnar initiativ som ger säkrare hantering av våra pengar. Men tyvärr minskar detta inte enbart möjligheten till att genomföra brottsliga handlingar, det minskar också möjligheten att genomföra ekonomiska transaktioner för den som av olika skäl inte kan ha bank-id eller pinkod.
Vid en forskningsintervju med en äldre man förra året berättade han hur ledsen han var för att hans dementa fru inte längre kunde få utföra små ärenden. Invanda rutiner som att gå och köpa en liter mjölk i närbutiken skapade livskvalitet för de båda. När butiken slutade med kontanthantering fungerade det inte längre. Den här kvinnan hade inte kunnat hantera betalkort med kod, men kanske ett kort med blippfunktion och en begränsad summa pengar på kortet.
Den nya lagen innebär även att betaltjänster över internet kräver identifikation utöver kortnummer och säkerhetskod. Du behöver alltså kunna koppla upp dig mot en internetbank eller ett digitalt bank-id för att legitimera dig. Här stängs personer ute som av olika skäl inte har tillgång till detta. Om du enbart har bank-id installerat på din dator i bostaden kan även dina möjligheter att använda dig av betaltjänster utanför hemmet begränsas rejält.
Ytterligare en förändring som påverkar den enskilda individens ekonomiska självständighet, och möjlighet att ta del av olika tjänster, är de föreslagna förändringarna i skatteavdragen för rut- och rottjänster. Regeringen håller i sin höstbudget fast vid att alla betalningar kopplade till rut- och rotavdrag måste gå att spåra elektroniskt. Även detta är en del i att minska den ekonomiska brottsligheten, men enskilda individer riskerar att drabbas negativt. För den som inte har tillgång till digitala betaltjänster, och där kortbetalning inte heller är aktuellt, återstår girobetalning. Det blir då en extra kostnad, i värsta fall på upp till 150 kronor på en enskild betalning. För en låginkomsttagare som utnyttjat rot- eller rut-avdraget för en enklare tjänst kan denna extra kostnad utgöra en stor del av hela avdraget.
Ingen av oss vill drabbas av ekonomisk brottslighet och ingen av vill att våra skattepengar ska fifflas bort. Men det är en utmaning för samhället att samtidigt inte stänga ute de med ärliga avsikter som får svårt att fortsätta vara ekonomiskt självständiga. Det behövs insatser på nationell nivå som tar ansvar för de personer som alltid kommer att finnas utanför vårt digitala ekonomisystem. Smarta digitala tjänster får inte leda till försvårade och kostsamma levnadsförhållande för en redan marginaliserad grupp. Det behövs med andra ord innovativa lösningar för att möta denna samhällsutmaning!
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
