Får det lov att vara en Gustav Adolfsbakelse till kaffet?

Ingen bakelse till minne av kriget!

Det är nog få datum som är så inpräntade som den 6 november 1632 ifrån historielektionernas traderande av datum och årtal. Men varifrån kommer traditionen att vi denna dag ska äta en bakelse till minne av Gustav II Adolf? Svaret är Göteborg och dess minne av stadens grundare Gustav II Adolf.

Allt tog sin början när en insamling till en staty av Gustav II Adolf startade 1845 men som efter många turer kring tillverkning och transport kunde avtäckas först den 18 november 1854. På plats var tusentals åskådare och hela Göteborg var festklädd i en skrud av flaggor och vimplar. Anledningen till statyn och därmed i förlängningen Gustav Adolfsbakelsen, är således inte en hyllning till kungens krigande utan till minne av kungens grundande av Göteborg. I invigningstalet vid avtäckningen av statyn framhöll landshövding Fåhraeus tacksamheten […] åt stadens […] grundläggare och att det var därför Göteborgs stad tagit beslutet att resa […] en ärestod. Men det var inte bara Göteborg som kungen grundade. Gustav II Adolf grundade även städerna Luleå, Piteå, Sundsvall, Söderhamn, Torneå och i Finland som då var svenskt, städerna Ny Karleby, Nystad och Vasa. Så var kommer då traditionen med bakelsen in?

Samma år som invigningen av statyn gjorde konditorn R Rubensson i Göteborg en julutställning med konstnärligt utförda bakverk, däribland avbildningar av Gustaf Adolfsstatyn utförda i choklad och socker. Förutom bakverk fanns där även konfekt med Gustav II Adolfs bild. Därmed var embryot till Gustav Adolfsbakelsen fött. Traditionen fördes vidare då konditorn Carl Brätutigam i Göteborg 1909 erbjöd gästerna en Gustav Adolfsbakelse med citron- och chokladgrädde varvad med sockerkaka. Allt dekorerat med kungens bild i rosa marsipan.

Gustav Adolfsbakelsen har aldrig varit standardiserad utan bakas i ett otal varianter över hela landet och även i Finland. Det enda gemensamma är kungens siluett i choklad, utom i Göteborg där den är i marsipan. Bakelsen har idag blivit till en tung tradition bland konditorier i de städer som Gustav II Adolf grundade, men också i Uppsala. Där är bakelsen till minne av att kungen gav en gigantisk donation till universitet. Uppsala universitet grundades 1477 men i början av 1600-talet var studenttrycket så lågt att det bara fanns ett tiotal studenter. För att i stället göra som Gustav Vasa lägga universitet i malpåse, ville Gustav II Adolf göra en nystart och utveckla universitetet. Han undertecknande ett donationsbrev som gav universitetet över 300 gårdar och en mängd fasta tillgångar. Gustav Adolfs donation 1624 blev starten för Uppsala universitets utveckling till vad det är idag. Donationen var så stor att universitetets drift- och investeringskostnader täcktes långt in på 1800-talet.

Traditionen med Gustav Adolfsbakelsen spred sig och finns idag i ett flertal städer så väl i Sverige som utomlands. I det svensktalande Österbotten i Finland är bakelsen en vanlig syn på konditorierna och numera tradition på Gustav Adolfsdagen. Eftersom alla städer grundades på olika datum blev det naturligt att bakelsen intas på ett gemensamt datum som blev den 6 november, kungens dödsdag.

Men om Gustaf II Adolf grundade ett antal städer och man sedan sekelskiftet äter söta bakverk till detta minne, skulle det då kunna sägas att även Jönköpingsborna kan äta bakelsen kopplad till sin stads grundare? Ja, delvis faktiskt även om Göteborgs grundande 1621 är rena ungdomen jämfört med Jönköpings grundande 1284.

Gustav II Adolf och Jönköping

Staden flyttas och byggs upp på Sanden

År 1612 var Jönköping nedbränt för tredje gången genom kriget med Danmark. Gustav II Adolf gav därför genom ett stadsprivilegiebrev från 1620 sitt godkännande till att staden flyttades till Öster (på Sanden). Således kan det sägas att Jönköping återuppbyggs samtidigt som Göteborg får sina stadsprivilegier. I samband med återuppbyggnaden av Jönköping på Öster ville kungen döpa staden till Adolfsborg. Jönköpingsborna förfasade sig dock och satte sig på tvären varvid kungen fick ge med sig.

En ekonomisk blomstringstid för staden

Staden kom att gynnas som handelsstad och fick som en av få städer vara stapelstad. Det innebar att Jönköping fick bedriva handel med utlandet, vilket vid tiden var unikt för en stad i inlandet. Jönköpings status höjdes när staden fick en hovrätt, den andra i ordningen. Först hade hovrätten sina lokaler inom fästningsområdet men från 1650 i hovrättsbyggnaden när den stod färdig. Under Gustav II Adolfs dagar gavs befallning att all vapentillverkning på landsbygden skulle centraliseras till städerna. Det innebar att Jönköping blev centralort för vapentillverkningen i hela Småland och Västergötland. Smederna för denna tillverkning fick sina egna kvarter och gatan heter än idag Smedjegatan. Råmaterialet i form av järn kom från Taberg. Vattenkraften till borrning av gevärspipor fick man från Dunkehalla och Odensjö i Barnarp. Textilindustrin under Gustaf II Adolfs tid gick för högtryck i Jönköping. Det sociala skyddsnätet i staden påbörjades och hospitalet byggdes ut. Under första halvan av 1600-talet hade man en konstant beläggning av 40 patienter.

Under Gustav II Adolfs tid instiftades också ett barnahus som hade till uppgift att ta hand om tiggande och föräldralösa barn. När barnen sedan blivit lite äldre kunde de erbjudas arbete hos hantverkarna i staden.

Det sjöd av aktiviteter i staden och några krigshandlingar behövde Jönköpingsborna aldrig mer uppleva. Så Jönköpingsborna kan med rätta avnjuta en Gustav Adolfsbakelse till minne av stadens återuppbyggnad!

En Magnus Ladulåsbakelse

Kanske skulle Jönköping starta en ytterligare tradition att den 18 maj varje år fira stadens grundande med att avnjuta en Magnus Ladulåsbakelse? Hur nu den skulle se ut, för att inte tala om hur den skulle kunna smaka?