Grattis på 500-årsdagen, Jönköping!

Under hela medeltiden var det varje nyvald kungs plikt att stadfästa städernas handelsprivilegier med ett nytt privilegiebrev. Stod den nyvalde kungen på god fot med stadens styrande gjorde det inte saken sämre utan blev en synnerligen god affär för invånarna och även kungen som oftast inte blev lottlös.

Kalmarunionen bryts

Den 6 juni 1523 valde svenskarna Gustav Eriksson till svensk kung och han tog namnet Gustav Vasa eller Gustav I. Kalmarunionen från 1397 var därmed bruten. Detta var grunden för det generösa privilegiebrev som Gustav Vasa undertecknade för Jönköpings stad 1524.

Svenska självständighetskriget

Efter Stockholms blodbad i november 1520 där Kristina lät avrätta flertalet av de ledande svenska personerna i Stockholm, medförde att han bedömde att han relativt tryggt kunde återvända till Köpenhamn. På vintern 1521–1522 påbörjade han en slags Eriksgata men som blev en annorlunda sådan, kantad av avrättningar i Östergötland och med avrättningar på torget i Jönköping. Han fortsatte till Nydala kloster i januari 1521 där han dränkte abboten och ett antal munkar i sjön Rusken.

Smålänningarna hade inte nämnvärt reagerat på det som tidigare hade hänt i Stockholm men när mordorgien fortsatte på hemmaplan reagerade man starkt. När ytterligare order kom från Kristian II om att smålänningarna skulle betala en extra skatt och dessutom lämna ifrån sig alla vapen till kungens fogdar rann bägaren över. Att äga och inneha vapen var en urgammal rätt som stod inskriven i landskapslagarna. Det svenska frihetskriget mot danskarna och den danska kungen Kristian II var därmed ett faktum. Så samtidigt som Gustav Eriksson gav sig av för att begära hjälp av dalkarlarna och det stundande befrielsekriget, tog smålänningarna och Jönköpings stad, saken i egna händer och inledde självständighetskriget mot danskarna. Kriget hade börjat och det skulle ta två år innan Sverige kunde utropa sin självständighet i och med valet av Gustav Eriksson som kung den 6 juni 1523 i Strängnäs.

Jönköpings stad säger upp tro och lydnad

Även om smålänningarna slogs på den södra fronten hade Jönköpings stads ledande män kontakt med de övriga befrielsegrupperna. Redan på sommaren 1521 hade representanter från Jönköping mött upp i Vadstena röstat fram Gustav Eriksson som riksföreståndare.

I april 1522 mitt under självständighetskriget, undertecknades i Tuna i Dalarna, ytterligare ett dokument med åtta sigill där ”bergsmän, borgare och allmoge i Dalarna och över allt meniga Sverige uppsade konung Kristian tro och lydnad”. På ett av sigillen på uppsägelsebrevet kan Jönköpings stadssigill identifieras.

I juli 1522 utfärdade borgmästaren, rådet och menigheten i Jönköping stad och Rumlaborgs län, ett öppet brev till bergsmän och bönder i Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. De skulle gemensamt strida för den nya riksföreståndaren och mot unionsmonarken Kristian II.

Medan Gustav Eriksson med dalkarlarna ledde självständighetskriget norr över gjorde Jönköpings stad och smålänningarna detta på egen hand i södra delen av landet. Jönköping stads belöning lät inte vänta på sig. Den hade redan börjat 1521 när riksföreståndaren Gustav Eriksson valdes i Vadstena och som tack skrev han en allmän bekräftelse på stadens gamla privilegier.

Herredag i Jönköping

Under självständighetskriget besökte Gustav Eriksson Jönköping i februari 1523. Vid det tillfället försvarade han Jönköpings stadsinvånare som hade kommit i bråk med invånarna i dess Östra härad som ”trakasserat” Jönköpingsborna. Gustav Eriksson hade därmed fått en mycket god relation med Jönköpings stad och det var allt detta sammantaget som gjorde att han valde att förlägga en herredag, en slags riksdag med förhandlingar och diplomatiska möten under några sommarveckor i Jönköping 1524. Det var i detta sammanhang som det nya stadsprivilegiebrevet kom till. Utöver att Gustav Vasa nu kung, stadfäste det nya privilegiebrevet med dess detaljerade innehåll för vad som gällde, förhandlade han även med danska och lybska representanter och ombud som kommit till Jönköping.

Vad innebar det nya stadsprivilegiebrevet för Jönköping?

Den nyvalde kungen stadfäste alla tidigare privilegier och friheter. Speciellt rätten till fri– in– och utsegling som det heter, till Nya Lödöse och Söderköping. En rättighet som innebar att varor blev tullbefriade för Jönköpings stad. Man kunde därmed bedriva handel både väster och öster ut på haven. Sverige hade ingen kust mot Västerhavet som vid denna tid var danskt. Det viktigaste i det nya stadsprivilegiebrevet var förbud mot så kallad landsköp. Det innebar att ingen handel fick bedrivas på landsbygden utan skulle ske i staden, i detta fall Jönköpings stad. Bröt man mot detta väntade 40 mark i böter. En stor summa. För att detta förbud skulle bli så effektivt som möjligt beordrades i det nya stadsprivilegiebrevet att alla landsköpare och hantverkare i det geografiska området runt Jönköping omgående skulle flytta till Jönköping stad. Om de inte gjorde det skulle de förbjudas att fortsätta med sin yrkesverksamhet. För att detta skulle vara möjligt var Jönköpings stad skyldiga att på bästa sätt ta tillvara obebyggda tomter som tillhörde kyrkan, klostren, adeln och borgarna. Dessa skulle sälja till de nyinflyttade för att de där skulle kunna bygga hus för sin verksamhet. Vägrade de olika samhällsgrupperna att erbjuda obebyggda tomter ägde borgmästaren och rådet rätten att beslagta och sälja tomterna till de nyinflyttade. Det samma gällde för salubodar. Jönköping som stad skulle växa!

Samtidigt ska man inte tillskriva Gustav Vasa någon välgärningsgloria i att han på eget bevåg lät stimulera handeln i Jönköping. Under medeltiden var det kutym att alla nyvalda kungar var skyldiga att utfärda privilegiebrev för städerna. Gustav Vasa kunde helt enkelt inte komma runt denna urgamla skyldighet, men han kunde däremot bestämma innehållet, han kunde vara mer eller mindre generös. En av dessa positiva saker för Jönköping var just tullfriheten i handeln över Nya Lödöse och Söderköping. Men även här fullföljde Gustav Vasa en tidigare förmån som riksföreståndaren Sten Sture d.y. givit Jönköpingsborna, undertecknat i Arboga 1517.

Det viktigaste i målsättningen var att på allvar koncentrera all handel till städerna vid denna tid. Problemet var att det florerade mutor och lagens väktare, fogdarna var ofta korrupta tjänstemän.

Vilka skulle då flytta in till Jönköping?

Landsköpare, (handlare, köpman) guldsmeder, snickare, klensmeder (hantverkare som höll på med mindre föremål i järn och stål), verkmästare, sadelmakare, svärdsfejare (ny tillverkare av blankvapen) och skinnare (hantverkare som beredde hudar till smidigt och mjukt läder, detta är ett av världens äldsta yrken) var exempel på hantverkare som tvingades flytta. För att möjliggöra denna flytt lade man ner en rad gamla marknader på landsbygden som tidigare hade varit lagliga. Nu förbjöds dem. Målet var att få blomstrande handelsstäder och där satsade Gustav Vasa på Jönköping. Ett led i denna process var att begränsa andra städers handel som Bogesund och Eksjö. Ja, Gustav Vasa gick så långt att han umgicks med tanken att avskaffa Bogesund som stad. Eksjö blev ordentligt kringskuret när det gällde handeln genom att de samma år, 1524 blev av med sin marknadsplats och förklarades som olaglig. Två år senare förbjöds Eksjö att bedriva all form av handel med kuststäderna och därmed utrikeshandel som Jönköping hade monopol på. Vissa städer skulle gynnas medan andra skulle hållas tillbaka. I det sammanhanget var Jönköpings stad rent militärt viktigt eftersom det var en gränsstad mot Danmark.

Ledande personer i Jönköping gjorde personliga vinster

Två av de ledande personerna i självständighetskriget var borgmästarna Germund Svensson och Nils Arvidsson. Gustav Vasa utsåg Germund som en av de mest förtrogna till kungen privat, i Jönköping och i hela västra Småland. Belöningen blev att han erhöll hela Visingsö i förläning. År 1525 utnämndes han till fogde i Tveta härad. Ett år senare fick han maktmandatet över hela Rumlaborgs län. Därmed blev han ansvarig för skatter, förvaltningen och leveransen av slaktoxar till de kungliga slotten. Utöver detta hade Germund det militära ansvaret i form av spionverksamheten inne på danskt område.

Germund fick också uppdraget att bevaka och spionera på de katolska prästerna och rapportera till kungen om eventuella missnöjesyttringar, för snart var tiden kommen för Gustav Vasa att göra upp med katolska kyrkan. Germund dog någon gång sent 1526 eller tidigt 1527. Så långt hade därmed relationen mellan Jönköpings stad varit mycket god genom det nya stadsprivilegiet brevet. Kungamaktens ekonomiska politik var gynnsam för Jönköpings stad, men inom kort skulle allt förändras! Redan 1529 är Jönköpings stadsinvånare i fullt uppror mot Gustav Vasa. Det är en annan historia än historien om Gustav Vasas stadsprivilegiebrev till Jönköpings stad 1524.

När ska vi fira 500 årsdagen?

Stadsprivilegiebrevet är undertecknat med orden ”Giffwit vthi för.na vor stad Jönecöpung aar epther Gudz byrd Mdxxiiii, Vigila assumptionis beate virgins”.

Daterat den 14 augusti 1524.