Den enes död löser andras bostadsnöd!

2020-03-04

I den senaste upplagan av Boverkets bostadsmarknadsenkät (BME 2019)1 uppger hela 240 av 290 kommuner att det råder obalans på bostadsmarknaden i form av bostadsbrist. En av dessa kommuner är Jönköping, som uppger att det råder ett underskott på bostäder i både centralorten och kommunens övriga delar. Underskottet på bostadsmarknaden bedöms dessutom kvarstå i hela kommunen minst tre år framåt i tiden. Bedömningen är på intet sätt unik för år 2019 utan Jönköpings kommun har uppgett underskott på bostäder samtliga år sedan 2008, med undantag av 2013 då bostadsmarknaden bedömdes vara i balans2. 


alt


Ett sätt att komma tillrätta med bostadsbristen är nybyggnation. Diagram 1 visar att nybyggnationen av bostäder i Jönköpings kommun tycks vara cyklisk där år med mer byggande följs av år med mindre byggande och vice versa. Undantaget är återigen 2013, då flest bostäder färdigställdes (under tidsperioden), vilket sannolikt förklarar kommunens bedömning av en bostadsmarknad i balans. 

Diagram 1. Antal färdigställda lägenheter i flerbostadshus respektive småhus 1991–2019 (preliminära uppgifter för 2019). Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB) 


alt

Nyproduktion kan leda till flyttkedjor som ökar rörligheten och förbättrar matchningen på bostadsmarknaden, det vill säga att individer har ett boende som passar för både livs­situation och hushålls­sammansättning. Forskning visar dock att flyttkedjor som initieras av nybyggnation oftast inte når resurs- och kapitalsvaga hushåll, en grupp som ofta är i behov av bättre boende3. Flyttkedjor kan även uppstå av andra orsaker än nybyggnation, till exempel genom att bostäder frigörs när två (eller fler) personer flyttar samman till den enes bostad eller till ett större boende. Ett annat exempel är äldre som lämnar ett större hus till förmån för en ledig mindre lägenhet, alternativt ett senior- eller äldreboende. Vetenskapliga studier över flyttkedjor i Sverige visar att dessa i genomsnitt är två till två och en halv flyttar långa, vilket innebär att det är relativt få hushåll som berörs i varje flyttkedja3. 

För att en flyttkedja ska kunna starta krävs en vakans, det vill säga ett ledigt boende. Vakanser kan uppstå genom antingen nybyggnation, Diagram 1, eller att hushåll försvinner från bostadsmarknaden. Att ett hushåll försvinner kan i sin tur bero på att hushållet flyttar från den lokala bostadsmarknaden, alternativt att personen eller personerna i hushållet avlider. Betydelsen av dödsfall för vakanser är dock i hög grad obeforskat, trots att en nederländsk studie från 19914 visar att dessa flyttkedjor genererar lediga bostäder i form av mindre och billigare hyresrätter. Detta skapar större möjligheter för socioekonomiskt svagare hushåll att delta i flyttkedjor. I studien konstateras det även att dödsfall bland ensamboende ger det enskilt största tillskottet till bostadsutbudet i Nederländerna. 

År 2018 avled 1 246 personer5 som var boende i Jönköpings kommun. Diagram 2 visar hur dessa dödsfall fördelades över olika boendeformer. Specialbostad, vilket inkluderar äldreboenden, utgör den vanligaste boendeformen för personer som avlider, särskilt bland äldre. Ungefär lika många var bosatta i äganderätt, vilket uteslutande gäller småhus, som i hyresrätt, där flertalet återfinns i flerbostadshus. Bostadsrätt, varav de flesta i flerbostads­hus, är minst förekommande bland avlidna. Äldre personer är kraftigt överrepresenterade bland dödsfallen, där män tenderar att avlida tidigare än kvinnor. 

Diagram 2. Antal dödsfall och uppskattade vakanser per boendeform, 2018. Källa: SCB 

alt

Att personer avlider leder dock inte per automatik till vakanser eftersom efterlevande i hushållet kan stanna kvar i bostaden. För att uppskatta antalet lediga bostäder viktas därför antalet dödsfall med andelen av samtliga individer som är ensamboende. Eftersom civilstånd sannolikt skiljer mellan kvinnor och män i olika åldrar, samt mellan olika boendeformer och bostadsområden, har jag skapat unika vikter för varje bostadsområde (delområde) och boendeform, uppdelat på både kön och ålder.6

Diagram 2 redovisar det totala antalet uppskattade vakanser, samt vakanser uppdelat per boendeform. När dödsfallen viktas med andelen som är ensamboende sjunker antalet till totalt 695 friställda bostäder till följd av dödsfall. För specialbostäder ligger det uppskattade antalet vakanser relativt nära antalet avlidna, vilket beror på att personer som bor i specialbostad ofta är äldre och/eller ensamboende. Dödsfall på äldreboenden leder dock inte per automatik till en vakans på bostadsmarknaden eftersom äldre behöver ett biståndsbeslut från kommunen för kunna fylla en frigjord plats. 

Dödsfall bland personer som bor i äganderätt leder i lägst grad till vakanser, vilket följer naturligt av att denna boendeform är vanlig bland sammanboende. Även om dödsfall bland sammanboende inte friställer en bostad kan de leda till flyttkedjor om den/de efterlevande väljer att byta boende. En eventuell vidareflytt förutsätter dock att det finns en vakans på bostadsmarknaden, alternativt att hushåll byter bostad med varandra. 

En jämförelse mellan de båda diagrammen ovan visar att antalet uppskattade vakanser till följd av dödsfall utgör en relativt stor del av det totala antalet vakanser på bostads­marknaden. Även om specialbostäderna undantas gavs nästan lika många lediga bostäder av dödsfall som genom nybyggnation under 2018. Antalet avlidna är dessutom relativt konstant över åren vilket innebär att för år med lägre nybyggnationstakt, till exempel 2007-2012 och 2014-2015, ger dödsfall ett större bidrag till bostadsutbudet än nybyggnation. Betydelsen av dödsfall för friställda bostäder och flyttkedjor bör därmed inte underskattas. 

* Detta blogginlägg bygger på en rapport som jag skrev under min tid som utredare vid Jönköpings kommun. Rapporten – Vakanta bostäder efter dödsfall – kan läsas i sin helhet via kommunens hemsida: https://www.jonkoping.se/rapporter

Fotnoter: 

1https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten/

2 Länsstyrelsen i Jönköpings län (2018). Analys av bostadssituationen i Jönköpings län 2018. Meddelande nr 2018:16. Länsstyrelsen i Jönköpings län (2019). Analys av bostadssituationen i Jönköpings län 2019. Meddelande nr 2019:11. 

3 Flyttkedjor: En litteraturöversikt över befintlig forskning om bostadsflyttkedjor (2017). Tillväxt och regionplaneförvaltningen, Stockholm. Rapporten är författad av forskare vid Malmö Universitet på uppdrag av Göteborgsregionen, Region Skåne och Stockholms läns landsting. 

4 Filius, Dieleman och Hooimeyer (1991). Departure from the housing market: Effects on housing supply in the Netherlands. Housing studies, 6(4).

5 Från och med 15 års ålder. Individer yngre än 15 år antas uteslutande vara sammanboende. 

6 Uppgift om civilstånd för avlidna är inte tillgängligt för 2018, därav uppskattningen baserad på hela befolkningen. Antal uppskattade vakanser i förhållande till antal dödsfall stämmer väl överens med antal faktiska dödsfall bland ensamboende för 2015, ett år då uppgift om civilstånd för avlidna är tillgängligt.  

Sofia Wixe

Doktor i nationalekonomi; forskar om regionala förutsättningar för ekonomisk utveckling, gillar att resa och upptäcka nya platser.

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.