Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Så mycket äldre blev kommunerna på ett decennium
Vi blir allt äldre och sällan har ålder diskuterats så mycket som under corona-pandemin där högre ålder också är förenat med högre risk. Men ur ett ekonomiskt och demografiskt perspektiv finns det också utmaningar med vår allt högre ålder. Exempelvis får vi en utmaning med att allt färre ska försörja allt fler. Det senast tillgängliga året för statistik på medelålder (där även statistik för kommuner framgår) är 2018. Detta år var medelåldern i landet 41,2 år. Det är 0,2 år mer än vad som var fallet tio år tidigare.
På vissa platser är den demografiska utmaningen större än på andra platser. I Knivsta var medelåldern 2018 bara 36,4 år. Det kan jämföras med Borgholm där medelåldern var 49,8 år istället.
Men låt oss titta på hur medelåldern i svenska kommuner har förändrats över tid. Kartan nedan visar läget 2008:
De mörkgröna kommunerna är de 20 procent av landets kommuner som hade lägst medelålder år 2008. De röda är de 20 procent av kommunerna som hade högst medelålder detta år. Varje färg på kartan motsvarar alltså 20 procent av landets kommuner i respektive ålderskategori.
Men vad händer om vi behåller samma ålderskategorier som vi ser i kartan för år 2008 ovan, men nu placerar vi in 2018 års data i samma intervall. Resultatet får vi nedan:
Det är nu väsentligt många fler kommuner som skulle hamna i den högsta kategorin. Nu är det drygt 29 procent av landets kommuner som har lika hög medelålder (dvs. minst 44,9 år). Däremot är det bara 18 procent som hamnar i den mörkgröna. Många av de platser som föll inom den orange kategorin år 2008 är nu mörkröda istället.
Tittar vi på riket som helhet så hade alltså medelåldern ökat med 0,2 år från 41,0 till 41,2 år. Vilka kommuner hade ökat mer än så och vilka hade ökat mindre. Kartan nedan visar på detta:
Sammantaget var det 70 av 290 kommuner som hade en lägre ökning (eller en direkt minskning) av medelålder under dessa tio år. 14 kommuner (ca. 5 procent av kommunerna) hade en förändring i medelåldern på samma nivå som rikets genomsnitt (0,2 år). Men i 206 kommuner (71 procent av dem) ökade medelåldern mer än riksgenomsnittet.
Fanns det då ett samband mellan startpunkten (dvs. medelåldern år 2008) och ökningen i medelålder över detta decennium? Nej, faktum är att ett sådant samband saknas här. Relationen är insignifikant. Figuren nedan visar på sambandet (och linjerna i figuren visar riksgenomsnittet):
Det finns alltså kommuner som under denna tidsperiod startade med en hög medelålder men som fortfarande minskade i lägre omfattning än vad som gjordes i riket so helhet (och tvärtom).
Är då detta mönster generellt? Det är något svårt att säga, men till viss del har säkert medelåldern år 2018 påverkats av flyktingmottagandet 2015. Det finns en rad kommuner som sett medelåldern öka under relativt lång tid som efter 2015 har en lägre medelålder än tidigare.
Och tittar vi på motsvarande siffror mellan åren 2004 till 2014 (dvs. innan år 2015) så ser vi att de kommuner som år 2004 hade en högre medelålder också ökade i snabbare takt – de blev alltså äldre i genomsnitt snabbare än vad som var fallet i riket som helhet, en effekt av att unga lämnar platserna bakom. Men det kommer jag att diskutera i nästa bloggpost.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
