Karlshamn sticker ut i ett allt mer segregerat Sverige.

För att ge en bild av dessa skillnader visar tabellen nedan de 25 mest segregerade arbetsmarknadsregionerna 1990, respektive 2011.

År 2011 var Södertälje den mest segregerade regionen i Sverige. Med ett olikhetsindex på 0,3924 behövde nästan 40 procent av befolkningen med utländsk bakgrund flytta till ett annat område inom regionen för att uppnå samma fördelning som befolkningen med inhemsk bakgrund. Denna siffra kan jämföras med 28 procent år 1990, då Södertälje placerade sig som tvåa efter Karlshamn (med en olikhetsindex på 0,3936). År 2011 låg Karlshamn på plats 18 med ett olikhetsindex på 0,2476, vilket innebär att segregationen i regionen faktiskt minskade rejält över tiden. Karlshamn är dock något av ett extremfall, i majoriteten av Sveriges regioner ökade segregationen mellan 1990 och 2011. Detta framgår av figuren och tabellen nedan, vilka visar förändringen i segregation, mätt i procentenheter, mellan 1990 och 2011.

I fyra arbetsmarknadsregioner, Linköping, Kristianstad, Karlskrona och Södertälje, ökade olikhetsindexet med över tio procentenheter, vilket innebär en relativt kraftig ökning av segregationen. Värt att nämna är att det även på regional nivå sker en gradvis ökning över tiden, liksom bilden var för Sverige som helhet. Det är alltså inte någon enskild händelse som gör att segregationen ökar, vilket innebär att denna utveckling kan förväntas fortsätta om inga aktiva åtgärder tas för att bryta trenden.

Även om utvecklingen av segregationen i sig är intressant att studera, är de potentiella och faktiska konsekvenserna av den, för enskilda individer samt för ekonomier som helhet, än mer betydelsefulla. Den allmänna uppfattningen är ofta att segregation är något negativt, likaså är det detta som mitt första blogginlägg i ämnet antydde. Det finns dock studier som visar på positiva effekter av segregation, exempelvis på grund av lokala sociala nätverk som ofta bildas inom grupper av människor med liknande bakgrund (eller andra typer av egenskaper). Dessa nätverk kan leda till ökad informationsspridning om sysselsättningsmöjligheter, samt att samarbeten och företag, och därmed jobb, skapas. Det finns alltså flera aspekter av segregation och mer empirisk forskning krävs för att bena ut vad som egentligen följer i den växande segregationens fotspår. Som ett första litet steg i detta kommer jag nästa vecka presentera samband mellan segregation och sysselsättning.

Övriga bloggposter på temat segregation: 

Ett segregerat Sverige del 1.

Ett segregerat Sverige del 2.

Karlshamn sticker ut i ett allt mer segregerat Sverige.

Segregation och sysselsättning

Toppen (och botten) i segregationsligan. Karlshamn sticker ut.

Linköping – regionen där segregationen ökar mest