Karaktärsdrag hos lyckliga och olyckliga individgrupper.

I Tabell 1 visas genomsnittlig nöjdhet med livet för kvinnor och män separat. Vi kan se att kvinnor i genomsnitt upplever sig vara något nöjdare med livet än män. Genomsnittlig nöjdhet för män är 3,26 och för kvinnor 3,30, och skillnaden i nöjdhet mellan könen är statistisk signifikant. Vid användning av en skala på 1 till 4, där den stora majoriteten av svarande valt antingen 3 eller 4 (ganska nöjd med livet eller mycket nöjd med livet), kan några decimalpunkter skillnad anses vara av vikt.

Tabell 1. Genomsnittlig nöjdhet med livet.

I Tabell 2 nedan presenteras genomsnittlig nöjdhet med livet uppdelat på olika anställningsstatusar. De olika kategorierna är rangordnade med den i genomsnitt nöjdaste kategorin högst upp och den minst nöjda längst ner. Skillnaderna i lyckonivå mellan de olika grupperna är statistiskt signifikanta. Vi kan se att den genomsnittliga lyckonivån är högst hos pensionärer följt av anställda (3,35 och 3,31 respektive). Studenter kommer på tredje plats med en genomsnittlig nöjdhet på 3,26. De tre i genomsnitt minst nöjda grupperna ligger långt under de tre nöjdaste. Individer som är anställda genom marknadspolitiska åtgärder, samt arbetslösa och sjukskrivna individer har genomsnittliga lyckonivåer på 2,97, 2,92 och 2,88 respektive vilka alla är något under 3 och alltså ”under” svarsalternativet Ganska nöjd. Att pensionärer och anställda i genomsnitt är lyckligare än arbetslösa och sjukskrivna individer är vanligt förekommande forskningsresultat. I genomsnitt är äldre individer lyckligare än medelålders, och anställda lyckligare än arbetslösa och sjukskrivna delvis på grund av det sammanhang och meningsfullhet en anställning för med sig samt som en konsekvens av den inkomst och ekonomiska trygghet anställningen ger. Att studenter ligger strax under anställda i lyckonivåer är inte heller överraskande. Att individer som har arbete i marknadspolitiska åtgärder ligger strax över arbetslösa och sjukskrivna i genomsnittlig lyckonivå kan tala för att dessa åtgärder (åtminstone i detta avseende) fungerar.

Tabell 2. Genomsnittlig lycka per anställningsstatus

I Tabell 3 nedan presenteras genomsnittlig nöjdhet med livet uppdelat på civilstånd. Även här är de olika grupperna rangordnade från i genomsnitt nöjdaste kategorin till den i genomsnitt minst nöjda. Genomsnittlig nöjdhet varierar mycket mellan grupperna, från 3,05 till 3,38, och skillnaderna grupperna emellan är statistiskt signifikanta. Individer som är gifta är den i genomsnitt lyckligaste gruppen följt av sambos. Minst nöjda är singlar med en medellyckonivå på 3,05.

Tabell 3. Genomsnittlig lycka per civilstånd

I Tabell 4 ser vi tydligt att individer som har barn i genomsnitt är nöjdare med sina liv än personer utan barn. Genomsnittlig nöjdhet med livet för individer som har minst ett barn är 3,32 och för individer utan barn 3,17. Det skiljer alltså 0,15 punkter mellan grupperna och skillnaden grupperna emellan är statistisk signifikant. 38,36 procent av individer med barn är mycket nöjda med sina liv medan motsvarande siffra för de utan barn är 29,86 procent.

Tabell 4. Genomsnittlig lycka och barn

I Tabell 5 ser vi ytterligare bevis på den välutredda kopplingen mellan hälsotillstånd och livstillfredställelse. I SOM-insitutets enkäter får respondenterna rapportera sitt upplevda hälsotillstånd på en skala från 0 till 10 där 0 är sämsta tänkbara tillstånd och 10 är bästa tänkbara tillstånd. Det är tydligt att genomsnittlig nöjdhet med livet ökar för varje hälsotillståndskategori.

Tabell 5. Lycka uppdelat på rapporterat hälsotillstånd

Detta var några faktorer som visats vara starkt relaterade till lycka i tidigare forskning. I nästa bloggpost kommer undersökas hur den genomsnittliga lyckan är spridd mellan Sveriges kommuner.

 Jonna Rickardsson
Doktorand
Nationalekonomi , Internationella Handelshögskolan