The PhD blog är en samlingsyta för doktorander inom Jönköping International Business School som utgår ifrån sina respektive forskningsområden. Nationalekonomi, företagsekonomi, media och juridik.
Hur lyckliga är svenskarna?
I förra bloggposten 
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.fastställdes att lycka är viktigt för individen och samhället. Ett nästa steg är att ta reda på hur lyckliga svenskarna är. I SOM-institutets årliga enkätundersökningar har frågan om hur nöjda vi är med våra liv ställts till tusentals svenska invånare i 20 år. Frågan som i sin helhet lyder ”Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?” har följande fyra svarsalternativ
1. Inte alls nöjd, 2.Inte särskilt nöjd,3. Ganska nöjd, och 4. Mycket nöjd.
Svarsalternativen kodas om och rangordnas numeriskt (Inte alls nöjd =1 … Mycket nöjd =4) och årliga medelvärden räknas ut och visas i figuren nedan. Från år 1996 till och med år 2015 kan vi se en i genomsnitt positiv utveckling i hur nöjda vi är med våra liv i Sverige. Det är tydligt att de årliga medelvärdena varierar något men figuren kan uppfattas något mer volatil än vad värdena motsvarar i och med att skalan på x-axeln är såpass detaljerad. I figuren nedan kan vi se att medelvärdet över hur nöjda vi är har förändrat sig några decimaler över åren från drygt 3,22 år 1996 till 3,28 år 2015. Detta motsvarar ändå en ökning i genomsnittlig nöjdhet på några procent!
har dock visat att den genomsnittliga lyckan i vissa länder inte har ökat alls, eller till och med minskat, under de senaste decennierna. Detta har visats vara fallet för till exempel
USA Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
och
Storbritannien Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
, två länder där ökande inkomstskillnader kan ha tagit ut de positiva effekterna av hög ekonomisk tillväxt. Här kan vi återkoppla till min tidigare bloggpost där vikten av att undersöka och förstå lycka och livstillfredställelse för att kunna förutse aggregerade samhällsresultat diskuterades; reducerad nationell livstillfredsställelse samt ökade ojämlikheter är troligen viktiga komponenter bakom de populistiska och nationalistiska strömningar som till exempel visat sig i presidentvalet i USA och i Storbritanniens EU-debatt.
Även om vi inte ser denna negativa utveckling i nationell livstillfredsställelse i Sverige bör vi inte vara främmande inför den tilltagande risken att vi hamnar där. Vi ser ett ökat missnöje och inkomstskillnader som växer snabbare i Sverige än i de flesta andra OECD länder (dock från en mycket låg nivå). Samtidigt är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till att människor står utanför arbetsmarknaden i Sverige. Den växande nationella psykiska ohälsan innebär en stor samhällelig kostnad genom sjukskrivningar, vård och omsorg, och produktionsbortfall. Enligt en rapport av
OECD Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
, utgiven 2013, uppgår kostnaderna till över 70 miljarder kronor per år eller ca 2,8 procent av Sveriges BNP. En fortsatt negativ utveckling i psykisk hälsa, i kombination med ökat missnöje och växande ojämlikheter (regionala skillnader mellan stad och landsbygd, skillnader mellan individer med olika socioekonomisk bakgrund, m.fl.) kan innebära stora folkhälso- och samhällsekonomiska problem på sikt.
Jonna Rickardsson
Doktorand
Nationalekonomi , Internationella Handelshögskolan
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
