Professor; forskar kring familjeföretagande, entreprenörskap, samt utbildningens och företagandets roll i utvecklingsländer; uppskattar frihet och flexibilitet.
Hur vet vi att forskningen är relevant?
Just nu pågår olympiska spelen i Sotji. Vid OS brukar USAs dominans i sportens värld framgå tydligt. USAs dominans är inte bara stor i sportens värld. Den är också mycket stor i forskningens värld. Denna dominans brukar vara tydlig under höstens traditionella tillkännagivande av årets nobelpristagare. Men vad betyder egentligen USAs dominans för forskningens relevans och användbarhet? Är all den forskning som bedrivs i USA per automatik relevant för oss i Sverige, Europa eller i andra världsdelar?
Hur relevant och användbar forskning är för oss som enskilda personer eller organisationer beror på kvaliteten och ursprunget på data och information som används för den nya kunskapen. I tekniska och naturvetenskapliga ämnen spelar forskningens ursprung mindre betydelse. Nya forskningsresultat från USA om exempelvis effekten av en ny behandlingsmetod för en cancerform är relevanta även för svenska förhållanden.
Annorlunda är det när forskningen handlar om samhällsvetenskap och humaniora. I dessa ämnen spelar människors sociala och kulturella förhållanden på lokal, regional och nationell nivå stor roll. USAs dominans i denna forskning är också stor. Jag menar att detta kan påverka forskningens relevans och användbarhet.
Nationalekonomi och företagsekonomi är de största ämnena vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. De är även två av de största samhällsvetenskapliga ämnena i Sverige räknat i antal forskare, lärare och studenter. En ny studie pekar på att dominansen av forskning från USA inom nationalekonomi kan vara ett problem, eftersom den riskerar att trycka undan viktig kunskap om förhållanden i andra länder än USA. I sin studie visade författarna Das, Shaines, Srinivasan och Do att de mest prestigefyllda akademiska tidskrifterna inom nationalekonomi publicerar mycket få artiklar som inte bygger på data från USA. Med tanke på hur viktigt det är för en forskares karriär att publicera i ”rätt” tidskrifter finns det en stark kraft som styr forskarnas val att studera förhållanden i USA istället för andra länder. Denna kraft innebär att forskare som är verksamma på universitet utanför USA också väljer att studera amerikanska förhållanden istället för sina egna länder, eftersom det ökar chansen att bli publicerad. Das och hans kollegor fokuserade sin studie på nationalekonomi. Jag är dock säker på att en studie av artiklar i de mest prestigefyllda tidskrifterna i företagsekonomi skulle få samma resultat.
Vad får detta för konsekvens för forskningens relevans? Kan forskningsresultat från USA per automatik överföras till svenska förhållanden? Inom mitt forskningsområde, företagsledning och entreprenörskap, ser jag en tendens bland många politiker, konsulter, journalister och företagsledare att okritiskt utgå ifrån att ny forskning från USA publicerade i ledande amerikanska tidskrifter är sanningen och omedelbart användbar också för oss här i Sverige.
Detta kan vara en farlig tendens eftersom värderingar, normer och prioriteringar hos företagsledare och entreprenörer ofta skiljer sig åt mellan olika länder och regioner i världen. Bara för att en typ av ledarskap eller en strategisk utvecklingsmodell fungerar i USA behöver det inte betyda att de är effektiva i andra förhållanden. Självklart ska vi tillgodogöra oss all relevant kunskap oavsett var den kommer ifrån. Min poäng är dock att mottagare av forskning inom samhällsvetenskaparna ska vara medvetna om kunskapens ursprung och aktivt tolka och överföra den till sin egen verklighet. Ett syfte med vertikals.se är att vara ett stöd i processen att tolka och översätta relevant forskning till våra förhållanden.
Källa: Das, J. Do, Q.T., Shaines, K & Srikant, S. (2013) US and them: the geography of academic research, Journal of Development Economics, Vol. 105, Pages 112–130
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
