Under det senaste decenniet har elnätsavgifterna i Sverige ökat mer än i jämförbara länder. Exempelvis under perioden 2010–2020, som kännetecknades av låg inflation, ökade nätavgifterna i Sverige med 37%, medan de förblev nästan oförändrade i Norge och Danmark. Denna kostnadsökning belastar både hushållens ekonomi leder till minskad konkurrenskraft för svenska företag.
Foto: Matthew Henry @ Unsplash
Energimarknadsinspektionen är ålagd att prisreglera elnätbolagen eftersom de utgör naturliga monopol. I fall som elnätssektorn, där ett monopol naturligt existerar, är det inte praktiskt eller ekonomiskt möjligt att etablera parallella infrastrukturer – och denna situation eliminerar möjligheten för konkurrens. I avsaknad av reglering, eller för svag reglering, kommer elnätsbolagen därmed kunna ta ut orimligt höga priser av företag och hushåll.
Många analytiker anser att en bidragande faktor till den betydande ökningen av nätavgifterna i Sverige är att nuvarande reglering ger elnätsföretagen alltför stor frihet i prissättningen. Ett flertal rapporter har analyserat Energimarknadsinspektionens effektiviseringskrav på elnätsföretag och kommit fram till att Sverige har svagare krav än jämförbara länder såsom exempelvis Norge och Danmark. Baserat på den senaste internationella forskningen bör effektiviseringskraven i den svenska prisregleringsmodellen omprövas för att säkerställa rimlig paritet mellan faktiska effektiviserade kostnader och kundpriser.
I vårt projekt ska vi även analysera den stora debatten angående hur elnätsföretagens ägartyp (statligt, kommunalt, privat eller kundkooperativt) påverkar slutkunden. Privatiseringsförespråkare framhåller effektivitetsargumentet, medan kritiker pekar på risker för högre priser på grund av för svag svensk prisreglering; vi kommer därför förutsättningslöst att undersöka privatiseringens effekter på både effektivitet och prissättning.
En bidragande faktor till Energimarknadsinspektionens brist på strikta effektiviseringskrav är att Sveriges nuvarande beräkningsmodeller är omoderna och därmed otillförlitliga. Sammanfattningsvis syftar således vårt projekt till att ge en översyn av forskningsfronten för prisregleringsmodellerna och målsättningen är att ta fram metoder som förbättrar dessa beräkningar. I analysen av elnätsföretagens effektivitet bör fokus ligga på att maximera samhällsnyttan genom att justera priserna så att de inte bara stödjer företagens hållbarhet, investeringar och vinstincitament, utan också säkerställer att slutkonsumenterna betalar priser som rimligtvis motsvarar de faktiska kostnaderna för effektivt drivna företag. Således ämnar vi, baserat på tidigare forskning och metodutveckling, föreslå en sådan modell även i Sverige.
Vårt forskningsprojekt är generöst finansierat av Hamrin Foundation.
Jönköping International Business School fick över 20 miljoner kronor från familjeägda The Hamrin Foundation. Pengarna ska finansiera ny samhällsnyttig forskning i nationalekonomi och företagsekonomi med fokus på aktuella områden. Totalt beviljas sex ansökningar en finansiering på över 20 miljoner kronor. De beviljade projekten kommer att starta upp under 2024 och pågå som längst till och med 2026.
Här presenteras forskningsprojekten i bloggformat.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
