Var sker ekonomisk tillväxt i Sverige?
Förra veckan var jag på ett seminarium med professor Andrés Rodríguez-Pose som bland annat forskar om ekonomisk tillväxt i Europa och han visade ett antal kartor som var slående för hur pass koncentrerad ekonomisk tillväxt är till ett fåtal områden. Storstadsområden är de med starkast tillväxt över lång tid och det är ytterst få regioner som lyckas nå upp till den tillväxttakten.
Sveriges ekonomi visar god tillväxt och har en högre BNP-utveckling (bruttonationalprodukt) än genomsnittet för EU-länder. Det må vara hänt men frågan är var denna BNP-tillväxt sker inom Sverige? Vilka kommuner står bakom dessa stora tillväxtsiffror, så som vi sätter siffror på ekonomiskt välstånd?
Jag illustrerar här nedan hur det står till med fördelning av den ekonomiska tillväxten (bruttoregionalprodukt, BRP) i Sverige. De gröna kommunerna är de som har haft en tillväxt som är över genomsnittet i Sverige*. I kartan till vänster är det tillväxten mellan åren 1995 och 2015 medan den högra enbart fångar åren 2005 till 2015. I histogrammet nedanför kartorna ser vi antalet kommuner som har en högre tillväxt än genomsnittet det året (1996 är därmed tillväxt mellan 1995 och 1996). Sedan 2010 har antalet kommuner som har en högre tillväxt än genomsnittet sjunkit stadigt och är 2015 så få som 46 stycken.
I tabellen nedan har jag valt att summera detta så vi ser det ur ett stad-, och landsbygdsperspektiv **. Det är tre större kolumner indelade i två delar var, en för BRP-tillväxt och en för befolkningstillväxt och detta är alltså gjort för tre tidsperioder. Vi ser att det är storstadskommuner som har stark tillväxt ur båda perspektiven och att det, i denna aggregerade form inte är någon annan kommuntyp som har en tillväxt över ett nationellt genomsnitt. Vi ser också att de grupper av kommuner som har upplevt en negativ befolkningstillväxt under tidsperioder ändå har haft en relativt stark ekonomiskt tillväxt, även om den är mycket lägre än riksgenomsnittet.
Detta visar alltså var ekonomiskt tillväxt sker när vi mäter den som produktionsvärden, alltså ekonomisk aktivitet. Detta är ett perspektiv på tillväxt och det finns visserligen andra värden att ta med i beräkningarna. Däremot vet vi från tidigare forskning att det historiskt finns ett mycket starkt positivt samband mellan BNP per capita och olika mått på levnadsstandard och hälsa.
Jag har i tidigare bloggposter visat fördelning av BRP per dagbefolkning och lönesummor per nattbefolkning. Där såg vi att produktionsvärdena tenderar att vara relativt höga i landsbygdskommunerna men lönesummorna per nattbefolkning är relativt låga. I tabellen ovan ser vi samma sak, dvs att industrin lyfter tillväxten men färre individer bor där. Det finns helt enkelt färre människor där som kan knapra in gapet upp till storstadskommunernas ekonomiska tillväxt.
*Beräknat som en procentuell indexerad tillväxt med basår 1995 respektive 2005
** Utifrån hur politiken kategoriserar kommuner just nu, se SOU 2017:01
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
