Flytta för att öka sina möjligheter*

Från 1950-talet till idag har dock mobiliteten i USA minskat betydligt vilket kanske kan indikera en större känslomässig koppling sin plats och sin familj vilket kanske kan anses positivt. Men i  den makroekonomiska litteraturen anses oftast hög mobilitet som positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta för att det ger individer möjligheter att förbättra sin situation genom att flytta från en plats med ekonomisk stagnation, segregation, och sämre privat och offentlig service. En större rörlighet på arbetsmarknaden kan också minska både struktur och friktionsarbetslösheten. **

Här på Vertikals har vi i ett antal bloggposter visat vilka Svenska kommuner som växer och vilka som inte växer och det är särskilt de allra glesaste kommunerna som kan sägas stagnera (ekonomiskt och befolkningsmässigt). Ytterligare ett sätt att visa det är i figuren nedan. Den visar alla individer i Sverige som var 18 år 1998 och var de befinner sig i Sverige fram till att de blir 33 år gamla. Vi ser att de, ganska snart efter att de tar studenten sprider ut sig över landet men dras tydligt till storstadskommunerna. Det finns egentligen ingen annan kommuntyp som kan mäta sig mot dessa.

Nedan finns ytterligare två figurer över individerna som var 18 år 1998. Den första figuren visar hur stor andel som är arbetslösa (ej i arbete, företagande eller studier) i stadskommuner respektive landsbygdskommuner. Den andra av dessa figurer visar hur stor andel av dessa arbetslösa som har flyttat till en annan kommun ett år senare.

Vi ser att arbetslösheten generellt sett är större i landsbygdskommunerna än i städer Men vi ser också (i den andra figuren) att om man blir arbetslös så är sannolikheten att man flyttar högre i våra landsbygdskommuner. Vi ser också att skillnaderna i andelen som flyttar är som störst när individerna precis har tagit studenten och under perioden då många väljer att läsa någon högre utbildning. Och vi ser att skillnaderna mellan andelarna närmar sig noll runt 33 års ålder. Problemet för landsbygderna är att ”befolkningstappet” fram till den tidpunkten redan har varit så stort. Och runt 35 års ålder minskar sannolikheten att flytta någon annan stans betydligt vilket gör att det är svårt att locka till sig ”ny befolkning”.

(De två kommuntypernas närmar sig varandra under den senaste stora ekonomiska krisen då storleken på stadsbefolkningens rörlighet liknade den för landsbygderna. Men då ser vi också en relativt stor ökning i arbetslöshet i båda kommuntyperna).

Faktorerna som kan förklara varför andelen som flyttar är större bland de som är arbetslösa på landsbygden är förmodligen många. Men det går inte bortse från att en av förklaringarna är viljan att förbättra sin situation med större möjligheter på någon annan plats, där en viktig faktor är sysselsättning. Personer som blir arbetslösa i en stadskommun tycks inte, i lika stor utsträckning, anse att möjligheterna är större någon annanstans.

Nyttor och kostnader med att flytta är väl befäst inom arbetsmarknad- och migrationsforskningen och de visar städernas många attraktivitetsfaktorer. Det finns dock mycket lite empiriskt forskning kring vad som är landsbygdernas möjligheter i en sådan nyttokalkyl. För trots att det är många som flyttar i riktningen landsbygd till stad så finns det ändå en del av vår befolkning som väljer att flytta i andra riktningen eller även stanna i landsbygdskommuner där man kommer ifrån. Om dessa individer och deras nyttoberäkningar vet vi dock mycket lite om. Här finns det en kunskapslucka att fylla och det är viktigt om vi ska kunna driva en politik som framhäver landsbygdernas möjligheter. Det går dock inte att bortse ifrån att de individer som flyttar idag gör det för sitt eget bästa och utgår från sina egna beräkningar och optimerar sina val utifrån rådande förutsättningar.

* Information och kunskap kring situationen i USA är i denna bloggpost hämtade från Foster, T. B. (2017).   Rooted or Stuck? The Causes and Consequences of American Mobility Decline.

** Strukturarbetslöshet är en mer långvarig arbetslöshet orsakat av skillnader i utbud och efterfrågan på arbetskraft. Den kan vara nationell men framförallt är den oftast regional. Friktionsarbetslöshet beror istället på att det ibland tar tid att söka jobb och det samtidigt tar tid för arbetsgivare att anställa.