De ungas flykt #revisited

Det är rimligt att fundera på varför vi ska bry oss om den här ålderskategorin så mycket att de förtjänar en egen bloggpost. Jo, för under dessa år tenderar vi att röra oss väldigt mycket. Man flyttar hemifrån, man ska iväg och studera, man skaffar sig ett jobb och inte minst, det är ett tillfälle att flytta till en plats som man tycker känns spännande och som tillgodoser de önskemål man har om en viss livsstil.

Tittar vi på en kurva över när vi faktiskt flyttar omkring ser vi att det sker en stor ökning i antal flyttar under dessa år:

Eftersom denna bloggpost har ett antal år på nacken och vi dessutom fortfarande är mitt i en pandemi tänkte jag att det kunde vara dags att göra om den för att se om något förändrats.

Jag utgår fortfarande från samma ålderskategorier, dvs. hur många 18-åringar hade svenska kommuner år 2013 och hur många 25-åringar hade de år 2020 (det senast tillgängliga året hos SCB just nu)? Kartan nedan visar förändringen i absoluta tal:

Faktum är att mönstret är väldigt stabilt över tid. Det är 46 kommuner som har fler 25-åringar år 2020 jämfört med vad de hade 18-åringar sju år tidigare. De kommuner som har ökat allra mest i antal ser vi i tabellen nedan:

Den största ökningen i absoluta tal har Stockholm, Göteborg och Malmö haft, följt av Uppsala, Lund och Linköping. I hög grad är det alltså de allra största kommunerna befolkningsmässigt som ökar mest i denna åldersgrupp. Till viss del kan det förklaras av att de erbjuder högre utbildning, men de är också platser med stark arbetsmarknad och där befolkningsstorleken gör att de kan erbjuda en stor variation av konsumtion av varor och tjänster.

Tittar vi på de kommuner som haft den största minskningen i antal unga mellan 2013 och 2020 så får vi följande tabell:

Här finns det ett intressant mönster där de flesta av kommunerna är dyra kranskommuner till de största kommunerna. Störst tapp har man i Kungsbacka, Lerum och Vellinge, följt av Härryda. Intressant är att Skellefteå sedan kommer härnäst. Det är kommunen som precis fått Northvolt-etableringen på plats och som jobbar hårt för att locka till sig arbetskraft till kommunen – men som samtidigt haft en kraftig ökning i bostadskostnaderna. Även resten av listan består av kranskommuner som är attraktiva förorter till de största kommunerna i landet.

Dessa kommuner kommer med all sannolikhet inte ha problem med befolkningstillväxten på sikt. De är med all säkerhet kommuner som lockar till sig köpstarka individer när det är dags att skaffa barn och som vill ha storstadens utbud och arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Samtidigt finns det säkert anledning för många kommuner i denna kategori att se över möjligheten även för yngre att finansiellt klara av att bosätta sig i kommunen.

Hittills har vi bara tittat på förändring i antal. Men ett litet antal personer i en kommun kan procentuellt vara en stor förändring om kommunen är liten. Låt oss därför ta en titt på den procentuella förändringen av unga i svenska kommuner:

De kommuner som haft den största procentuella förändringen är Solna och Sundbyberg – två kranskommuner till Stockholm som mer eller mindre har vuxit ihop med innerstaden. Det är också två kommuner som har byggt mycket lägenheter under de senaste åren och som därmed kanske varit ett bättre boendealternativ för många unga med något lägre budget men som vill vara i Stockholm. Även Lund och Uppsala har lockat till sig många – säkert mycket beroende på att de är stora studentorter som lockar till sig unga som vill utbilda sig. Göteborg, Umeå, Malmö, Linköping, Stockholm och Karlstad rundar av topp 10-listan (se nedan).

Vilka kommuner har då minskat mest procentuellt sett? Denna tabell ser vi här nedan:

I toppen av tabellen hittar vi Lomma – en attraktiv kranskommun till Malmö, som med stor sannolikhet är så pass dyr att yngre individer som vill vara i närheten till Malmö väljer ett annat alternativ. Detta är inte en kommun som ligger i riskzonen att börja krympa, mycket på grund av sin attraktionskraft och sin närhet till Malmö. Detta är en situation som även Vellinge och Hammarö sitter i, och till viss del även Krokom genom sin närhet till Åre. Andra kommuner på listan som säkert sitter i en något tuffare situation är Övertorneå, Norsjö, Ydre, Laxå, Storfors och Arjeplog som samtliga tappat nästa 50 procent mellan åren 2013 och 2020 i denna åldersgeneration.

Sammantaget är flyttarna mot större städer en lika stark trend idag som det var före pandemin – även om en rad reportage i media velat göra gällande att pandemin har förändrat. De mönster vi såg i våra flyttmönster före pandemin kommer med stor sannolikhet fortsätta att gälla också efter pandemin – så också då det gäller de ungas preferenser.