Elva frågor om Nato och Sverige samt Socialdemokraternas hållning i frågan

Vad är Nato?

Den 4 april 1949 bildades Nato North Atlantic Treaty Organization av tio västeuropeiska länder samt USA och Kanada. I skuggan av kalla kriget och som svar på Sovjetunionens aggressiva politik i Östeuropa, ville USA ge militära garantier till dess medlemsländer ifall ett väpnat angrepp skulle komma från Sovjet eller dess allierade. Nato är en mellanstatlig militärallians.

Nato har idag 30 medlemsländer. Dessa är Albanien, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungen och USA.

Utav dessa länder var det bara Portugal och Spanien som inte deltog eller blev indraget i andra världskriget. Det gör att samtliga övriga länder har detta som en gemensam faktor och som man drog vissa erfarenheter utifrån.

Utöver detta samarbetar Nato med andra länder i Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Asien. Det sker genom formella partnerskap och därmed i gemensamma säkerhets- och försvarsfrågor. Totalt ingår 40 länder, vilka ingår i tre regionala partnerskapsformat.

• Partnerskap för fred (PFF) Bildades 1994 för att skapa förtroende mellan Nato och andra stater i Europa. År 2014 bröts allt samarbete med Ryssland.
• Medelhavsdialogen (MD) Skapades 1994. Omfattar idag länderna Egypten, Algeriet, Israel, Jordan, Mauretanien, Marocko och Tunisien. Målet är ”att skapa goda relationer och bättre ömsesidig förståelse och förtroende i hela regionen, främja regional säkerhet och stabilitet och förklara Natos politisk och mål.”
• Istanbuliniativet (ICI). Lanserades 2004 vid ett toppmöte i Istanbul. Initiativet var att kraftigt höja dialogen i Medelhavsområdet och starta samarbete med utvalda länder.

Vad är Natos roll?

• Att ge medlemsländerna politiskt och militärt stöd.
• Att stimulera överläggningar och samarbete med länder som inte är med i Nato inom säkerhetsrelaterade områden som försvarsutveckling och fredsbevarande sådana.
• Varje medlemsland bestämmer själv över sin egen försvars- och säkerhetspolitik, och innehar vetorätt vid omröstningar
• Den viktigaste delen är den så kallade artikel 5 (Washingtonfördraget) som beskriver att ett väpnat angrepp på någon medlemsstat är ett angrepp på alla. Allt enligt de tre musketörernas devis, ”en för alla, alla för en.”
• Alla Natoländer måste vara överens om att godkänna försvarsgarantin enligt artikel 5.
• Dock måste Sverige vid ett medlemskap kunna försvara sig på egen hand under flera veckor innan Natoförstärkningar kan komma. Primärt är det alltid varje land som står för försvaret.
• Varje land bestämmer själv över vilka åtgärder som ska vidtas. Det innebär att det inte är en skyldighet att sända väpnade styrkor.
• Flyg, luftrörliga förband och marina styrkor kommer att sändas snabbare. Marktrupper tar längre tid att sända iväg.
• Om inget land skulle ge militärt stöd går hela poängen med Nato förlorad. Artikel 5 är därmed av yttersta vikt för medlemsstaterna att upprätthålla.
• Om Nato inte skulle aktivera artikel 5 kan ändå enskilda länder ge stöd till andra Natoländer.
• USA har den militära förmågan och utan deras deltagande skulle försvarsgarantin inte få kraftfulla effekter.
• I Nato finns särskilda insatsstyrkor som är avsedda för att snabbt bistå vid ett angrepp.
• Vanliga värnpliktiga kommer inte i fråga när det gäller internationella insatser. Det gäller enbart för dem som avslutat sin militära utbildning och vid mobilisering är placerade i ett krigsförband.
• Alla medlemsländer har rätt att lägga in sitt veto i beslutfattande frågor.

Hur ser Sveriges samarbete ut med Nato?

År 1994 inleddes samarbetet när Sverige gick med i Partnerskap för fred, Natos internationella krishanteringsinsatser.

År 2014 hade Sverige och Finland individuella partnerskap med Nato genom Enhanced Opportunities Programme (EOP). Frivilligheten inom EOP innebär här att länderna själva kan avgöra hur långt man vill samarbeta samt utveckla detta samarbete. För Sveriges del handlar det om den militära säkerheten i Östersjön. Partnerskapet inkluderar även möten på politisk nivå.

År 2022 gick Sverige och Finland för första gången in i MSI-formatet inom Nato, vilket innebär att länderna fördjupat samarbetet inom områden som informationsutbyte, närmare konsultationer och en ökad grad av koordineringar med Nato.

Vilka interventioner har Nato gjort sedan 1990?

• Kriget i Bosnien och Hercegovina
• Kriget i Kosovo
• Kriget i Afghanistan
• Kriget i Irak
• Kriget i Libyen

Socialdemokraternas hållning och Natofrågan ut ur ett historiskt perspektiv?

På söndag den 17 maj kommer ett officiellt uttalande från det Socialdemokratiska partiet i Natofrågan. Historiskt sett har nog inget politiskt ställningstagande gått en så snabb förändring till mötes som Natofrågan i det Socialdemokratiska partiet. Tage Erlander avböjde medlemskap i både Nato och EEC, eftersom han menade att Nato var oförenligt med den svenska neutraliteten. En neutralitet som hade hållit Sverige utanför i två världskrig. Mot bakgrund och erfarenhet av detta hade partiet inget intresse av att omfamna Nato eller EEC.[1]

Arvet efter Olof Palme vilar tungt då det gäller att värna alliansfriheten och att inte gå med i Nato. I sitt förstamajtal 1968 menade Palme att:

”Den svenska neutralitetspolitiken bestämmer vi själva. Dess innebörd är alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig. Därför ansluter vi oss inte till militära allianser, fogar inte in oss i något stormaktsblock. Därför måste vi genom fasthet och konsekvens skapa förtroende för vår förmåga att hålla fast vid den valda handlingslinjen, förtroende för vår vilja att inte falla undan för påtryckningar från främmande makt.”

Detta har allt sedan Erlanders och Palmes tid varit ett grundfundament för socialdemokratin. Tunga socialdemokratiska namn som Göran Persson, Stefan Löfven och Pierre Schori säger alla nej till ett Natomedlemskap. Andra företrädare för Socialdemokraterna som S-kvinnornas ordförande Annika Strandhäll och Tro och Solidaritets ordförande Sara Kukka-Salam menar att ett medlemskap går emot kampen för en kärnvapennedrustning. Pierre Schori är inne på samma linje där han återkopplar till Palme och menar att ”kärnvapenstaterna håller oss alla som gisslan. Men även den nuvarande SSU-ordförande Lisa Nåbo menar att ”Sverige gynnas av att vara alliansfri part, mellan stormakterna.”

Så sent som under partikongressen i november 2021 slog partikongressen fast att den hållning som framgick av partiets hemsida skulle bevaras; ”Den militära alliansfriheten är ett fundament i Sveriges säkerhetspolitik. Vi vill inte att Sverige ska ansöka om Natomedlemskap”. Men så kom Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari.

Den 8 mars verkade frågan fortfarande inte vara aktuell när statsminister Magdalena Andersson gjorde uttalanden om att vår militära alliansfrihet fortfarande var orubbad och ett Natomedlemskap inte var aktuellt då det skulle ”ytterligare destabilisera läget i Europa”. Tre veckor senare ändrades dock hållningen när statminsiterna i SVT fick frågan om Nato och hon svarade; ”Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt”.

Ledande socialdemokrater som Karin Wanngård, oppositionsråd i Stockholms stad och partistyrelseledamot har sedan uttalat sig, Hon anser att det vore oklokt om socialdemokratin skulle stå emot ett Natomedlemskap under formerna för ett så ändrat säkerhetsläge.

Hon uttalade sig till Aftonbladet om att vi dels sänder vapen och utrustning till Ukraina och att Nato är den enda försvarsallians som har möjlighet att pressa tillbaka Ryssland. I detta menade hon att vi måste göra gemensam sak med Finland och där Nato kommer vara den enda alliansmakt som kommer ha möjlighet att pressa tillbaka Ryssland.

Aftonbladets ledarsida, som är oberoende socialdemokratisk, bytte fot inom några dagar efter detta uttalande och stödjer nu ett svenskt medlemskap i Nato. Dess politiska chefredaktör Anders Lindberg skrev: ”Vladimir Putins krig visar att vi behöver gå med i Nato för att garantera Sveriges säkerhet”

Den tidigare utrikesministern Margot Wallström tillhör dem som också bytt sida trots att hon varit och är en stark röst mot kärnvapen och militär upprustning. Till Dagens industri den 7 mars säger hon att visserligen är Nato en del av en kärnvapendoktrin, men nu är hon mer välvilligt inställd till ett ja. Finlands ställningstagande är här helt avgörande där hon menar att ”Jag har svårt att se att vi skulle kunna inta en annan position än att gå med i Nato”.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi är också bland dem som lutar åt ett ja. Han menar att Nato skulle vara det mest avskräckande alternativet just nu och bidra med militär kapacitet. Han har dock inte officiellt bestämt sig eller tagit ställning.

Den kraftigaste och kanske mest anmärkningsvärda vändningen står ändå försvarsminister Peter Hultquist för. På partikongressen i november 2021 uttalande han sig på följande sätt om ett Natomedlemskap; ”Jag kommer definitivt aldrig så länge jag är försvarsminister att med verka i en sådan process. Det kan jag garantera alla.”

Under tisdagen den 10 maj sade han till Ekot att ”Nordens gemensamma försvar skulle stärkas om Sverige och Finland gick med.” Vidare hävdar han nu att ”då blir det ju effekten att vi blir starkare tillsammans. Det här är någonting som kan ske om vi väljer att gå med i Nato.”

Hultquist argumenterar också för ett Natomedlemskap genom att hävda att en gemensam planering kring försvaret skulle göra ”Gotland mindre utsatt. Det där är en central punkt i Östersjön som inte får falla i händerna på någon annan.”

Som snabböversikten visar befinner sig partiet i en intensiv debatt och med största sannolikhet kommer partiet fram till att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato. Om detta sker kommer det finnas en majoritet i riksdagen. Därefter kan en intresseanmälan inlämnas. Helt klart kommer Finland och Sverige fatta ett gemensamt beslut. Den 14 maj kommer de finländska Socialdemokraterna att ge besked om sitt beslut enligt partisekreteraren Anton Rönnholm. Efter det kan det gå fort.

”Jag tror att ansökningsperioden kan vara ganska smidig. Det enda jag säger i dag är att det inte finns några andra länder som är närmare Nato än Sverige och Finland”, uttalade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg tidigare i april enligt TT. Efter att intresseanmälan sänds in ska den granskas av Nato. Eftersom Sverige och Nato redan har ett nära samarbete kan det vara klart på några dagar. Alla 30 medlemsländer måste sedan acceptera Sverige som ny medlem. Hur lång hela ansökningsprocessen kommer att ta är svårt att säga, men skulle Socialdemokraterna och en majoritet säga ja till ett medlemskap kan Sverige vara medlem i Nato i höst.

Varför är Socialdemokraternas beslut så avgörande i Natofrågan?

• På söndag genom Socialdemokraternas besked kan frågan om flera hundra års alliansfrihet komma att förändras.
• De fyra borgerliga partierna, Centern, Moderaterna, Liberalerna och Sverige Demokraterna vill att Sverige går med i Nato. Men det räcker inte eftersom frågan handlar om att Sverige delar med sig av en del av sin suveränitet.
• Det innebär att det krävs tre fjärdedels majoritet i riksdagen.
• Med Socialdemokraternas hundra mandat kan de blockera en natoansökan.
• Det andra som krävs är att de två största partierna Socialdemokraterna och Moderaterna måste vara överens för att det ska vara trovärdigt.

Hjälp i processen har det Socialdemokratiska partiet genom de förändrade vindarna i opinionsmätningarna

Socialdemokraterna - för och emot Nato?

I en Novus mätning från mars svarade 43 % att de var för ett medlemskap och 27 % nej. Resten 30 % svarade vet inte.

Om medlemskapet kopplades till Finland och deras ansökan och om Sverige skulle ansöka samtidigt var det 63 % som svarade ja och 18 % nej. Samt 19 % som inte vet.

Hur har opinionen förändrats (enligt Demoskop) från januari 2022 för ett medlemskap hos socialdemokratiska väljarna?

• Januari 2022 innan Putins invasion av Ukraina var 22 % för ett medlemskap.
• I slutet av mars var 29 % för ett medlemskap.
• I slutet av april var 41 % för ett medlemskap.
• I början av maj var 50 % för ett medlemskap. 23 % är idag emot. 27 vet ej.

Hur är opinionen (enligt Demoskop) från januari 2022 hos Svenska folket?

• I början av maj var 61 % för ett medlemskap. Således vid samma tidpunkt som 50 % hos Socialdemokraterna var för 20 % emot och 19 % vet ej.
• Nu, vid samma tidpunkt var 20 % av svenska folket emot och 19 % vet ej.[2]

Sammanfattningsvis anser sex av tio väljare att Sverige ska gå med i Nato. Ja sägarna är därmed tre gånger så många som nejsägarna. Statsminister Magdalena Andersson och hennes parti kommer med stor sannolikhet ge ett ja till en Natoansökan och med stadigt stigande stöd har de en trygg förankring både från svenska folket och det egna partiet.

Hur är opinionen hos finska folket?

Om man jämför Finlands oppionsmätning som gjordes i tidningen Helsingin Sanomat var bara 19 % för ett medlemskap 2017. Yles mätning[3] i februari 2022 innan Rysslands invasion av Ukraina var 53 % för en anslutning, 28 % mot och 19 % vet ej. Efter invasionen var motsvarande siffror 62 % för, 16 % mot och 21 % vet ej. [4]

Hur gör Finland och Sverige?

Finlands president Saul Niinistö kommer på torsdag den 12 maj efter att han har talat med de finska riksdagsgrupperna ge besked om Finlands säkerhetspolitik och eventuellt ansökan om Natomedlemskap. Allt pekar på att Finland blir Natomedlem. Att Sverige inte skulle välja att lämna in en Natoansökan är därmed högst osannolikt.

Magdalena Anderssons förtroende som statsminister går stadigt uppåt och när opinionssiffrorna går åt rätt håll kan hon därmed avsluta Natofrågan innan valet och därmed gå till val i september med välfärden i centrum i stället för rikets säkerhet och Natofrågan. På söndag den 15 maj 2022 vet vi svaret.

---

[1] EEC europeiska ekonomiska var en överstatlig organisation mellan ursprungligen sex medlemsstater. Den grundades genom Romfördraget 1 januari 1958. Den ersattes av Europeiska gemenskapen genom Maastrichtfördraget 1 november 1993.

[2] Målgruppen är 16 år och äldre och omfattade 1 707 personer.

[3] Yle är Finlands public servicebolag för radio och TV.

[4] Enkäten är gjord av Taloustutkimus på Yles beställning. 1378 personer deltog i åldern från 18 år. resultatet har vägts mot ålder, kön och hemort för att representera hela befolkningen. Felmarginalen är 2,5 procentheter.