Bekväm konsumtion gör oss inte automatiskt lyckligare

Att streama i stället för att äga, prenumerera i stället för att köpa och hyra i stället för att köpa har blivit en självklar del av vardagen. Digitala och abonnemangsbaserade lösningar erbjuder både flexibilitet och bekvämlighet – men den utvecklingen har också en baksida. En ny internationell studie visar att dessa fördelar inte automatiskt leder till ökat välbefinnande.

– Vi är snabba på att utveckla nya digitala och flexibla lösningar, men betydligt sämre på att förstå vilka konsekvenser de har för människors välbefinnande, säger Lucia Pizzichini, lektor i företagsekonomi vid Jönköping International Business School vid Jönköping University och en av forskarna bakom studien.

I studien undersöker forskarna hur olika sätt att konsumera påverkar hur människor mår. Analysen bygger på två grundläggande dimensioner: om det vi använder är fysiskt eller digitalt – och om vi äger det eller bara har tillgång till det under en begränsad tid. Tillsammans formar dessa perspektiv olika konsumtionsmönster som blivit allt vanligare i ett mer digitalt och abonnemangsbaserat samhälle.

När relationen blir ytlig påverkas välbefinnandet

Poängen är inte att peka ut bekväma eller flexibla lösningar som fel i sig, utan att visa att de inte alltid leder till bättre välbefinnande.

– Välbefinnande handlar inte bara om vad vi konsumerar, utan om relationen vi har till det vi använder – om det känns tillfälligt, utbytbart eller som något som är en del av vår identitet, säger Lucia Pizzichini.

En viktig slutsats i studien är att bekvämlighet och flexibilitet inte automatiskt leder till ökat välbefinnande. Digitala och åtkomstbaserade lösningar, som till exempel prenumerationer, kan minska både kostnader och ansvar – men de kan också göra relationen till det vi använder mer ytlig och kortvarig.

För vissa människor är detta en fördel. Att slippa äga kan minska stress, ansvar och risken för överkonsumtion. För andra innebär det i stället en förlust. Fysiska föremål som man kan röra vid, använda över tid och knyta minnen till kan spela en viktig roll för känslor av trygghet, identitet och tillfredsställelse.

Behöver förstå konsekvenserna av hur produkter och tjänster erbjuds

Forskarna menar att resultaten är relevanta för både företag och beslutsfattare. När nya produkter och tjänster utvecklas behöver fokus ligga på mer än effektivitet, affärsmodeller och användarvänlighet.

– Om vi vill skapa hållbara lösningar behöver vi förstå de psykologiska och sociala konsekvenserna av hur produkter och tjänster erbjuds, säger Lucia Pizzichini.

Studien visar också att ett samhälle där ägande i allt högre grad ersätts av prenumerationer och hyrbaserade lösningar kan innebära nya utmaningar. Det kan handla om minskad kontroll, otydliga villkor, osäker tillgång över tid och frågor om konsumentskydd.

Forskarna hoppas att studien ska bidra till en mer nyanserad diskussion om framtidens konsumtion – där bekvämlighet inte automatiskt likställs med välmående.

– Det viktiga är inte om ägande alltid är bättre än tillgång, eller om det digitala är bättre än det fysiska. Utmaningen är att förstå när olika sätt att konsumera faktiskt stärker – eller försämrar – hur människor mår, säger Lucia Pizzichini.

Läs hela studien (på engelska). Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.