Allvarliga brister i munhälsa hos ungdomar på särskilda ungdomshem

En ny studie från Jönköping University (JU) visar att ungdomar som placeras på särskilda ungdomshem av samhället har betydligt sämre munhälsa än jämnåriga. Många har akuta tandvårdsbehov – men får inte den behandling de behöver. Forskarna bakom studien pekar på systemfel och efterlyser både strukturella förändringar och ökat ansvarstagande.

Studien är den första i sitt slag i Sverige där fullständiga tandläkarundersökningar, inklusive röntgen, genomförts direkt på särskilda ungdomshem. Resultaten visar att en stor majoritet av de undersökta ungdomarna hade omfattande karies och stort vårdbehov. I genomsnitt hade varje ungdom över fyra tänder med manifest karies som krävde lagning – och över nio om även begynnande karies räknas med.

– Det är alarmerande att barn som samhället tagit över föräldraansvaret för har så omfattande tandvårdsbehov. Det här är barn som ofta har erfarenheter av försummelse och svåra uppväxtvillkor. Samhället ska vara en trygghet – men i det här fallet sviker vi dem, säger Torbjörn Kalin, universitetslektor i socialt arbete vid Hälsohögskolan, JU, och en av forskarna bakom studien.

Tandvård uteblir – få får hjälp trots remiss

Ett av de mest oroande fynden i studien är att många ungdomar som undersöktes och remitterades till tandvården aldrig fick den vård de var i behov av. Forskarna beskriver hur unga fallit mellan stolarna på grund av bristande samordning mellan olika regioner, journalsystem och vårdgivare.

– Det är inte rimligt att barn ska sitta och vänta i månader på att få vård med allvarlig smärta i munnen för att regionerna ska diskutera vem som ska betala. Det är inte heller rimligt att unga som vi vet flyttas runt i stor utsträckning ska tappas bort i journalsystem för att det saknas en sammanhållen nationell journalföring, säger Elsa Carlson, övertandläkare och doktorand vid Hälsohögskolan.

Bakgrunden till projektet var indikationer från tidigare studier om brister i munhälsan hos placerade barn, men dessa studier hade främst byggt på självrapporterade uppgifter utan professionella undersökningar. SiS:s (Statens institutionsstyrelse) egna inskrivningsintervjuer visade samtidigt att bara en tredjedel uppgav att de hade tandproblem – något som forskarna kopplar till att många unga med erfarenhet av försummelse lär sig att tona ner sina behov.

– Det är anmärkningsvärt hur dålig tandhälsa utsatta barn och unga har och att det är först vid en placering på SiS som det upptäcks. Dessa personer har i regel varit föremål för en rad olika typer av vårdinsatser innan man placeras vid ett av våra ungdomshem. Det är tydligt att tandhälsa hos utsatta barn och unga måste prioriteras högre längs hela vårdkedjan, säger SiS forsknings- och utvecklingsdirektör Jenny Kärrholm.

Samhället måste ta större ansvar

Forskargruppen efterlyser nu både bättre förebyggande arbete på ungdomshemmen och reformer som gör det möjligt för unga att faktiskt få den vård de har rätt till. Bland förslagen finns bättre utbildning för personal, tätare uppföljning av munhälsa och ett mer aktivt uppsökande arbete från regionernas tandvårdsteam.

– Det våra resultat säger är att samhället måste bli en mycket bättre förälder. Vi måste dels arbeta med att lära både personal och de unga själva hur de kan upprätthålla en god munhälsa, dels måste vi montera ner administrativa hinder som gör att de här unga inte får den vård de behöver, säger Torbjörn Kalin.

Om studien

Studien har genomförts av forskare vid Jönköping University i samarbete med Statens institutionsstyrelse (SiS), som finansierat projektet. Tandundersökningarna har utförts av Elsa Carlson. Forskarna arbetar nu vidare för att undersöka möjliga interventioner som kan förbättra munhälsan på ungdomshemmen.

Kontakt