Risker med förenklad tillståndsprocess för utvinning av kritiska och strategiska råvaror ska undersökas

”Guld och gröna skogar: CRMA och utmaningarna för fossilfri elförsörjning i Sverige”, heter projektet som under tre år ska analysera de sociala och miljömässiga konsekvenserna av den förenklade tillståndsprocessen för utvinningen av kritiska och strategiska råvaror, som är en del av EU:s lagstiftningspaket Critical Raw Materials Act (CRMA).

Fyra medarbetare från Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University (JU) har sökt, beviljats och ska genomföra forskningsprojektet som officiellt började 1 juni. Projektet har beviljats drygt 7,8 miljoner kronor av Energimyndigheten. Projektledare är Ann-Sofie Kall, universitetslektor i sociologi, de övriga tre är Johanna Bergström, universitetslektor i globala studier, Åsa Nilsson Dahlström, universitetslektor i globala studier och Åsa Westermark, universitetslektor i kulturgeografi, alla tillhör forskningsmiljön Sustainable Societies.

– Det känns naturligtvis väldigt roligt och spännande, och jag ser verkligen fram emot att jobba med det här under tre år tillsammans med kompetenta kollegor. Våra olika bakgrunder, erfarenheter och perspektiv är också något som jag ser som positivt och viktigt i en så komplex fråga som detta är, säger Ann-Sofie Kall.

Projektet Guld och gröna skogar avgränsas till råvaror av betydelse för sol- och vindkraft i Sverige och EU och fokuserar på hur hållbarhetsmålen och OECD-kraven på ansvar och aktsamhet i EU:s nya råvaruinitiativ kan uppfyllas, samt de juridiska utmaningarna som CRMA för med sig.

EU:s nya lagstiftning

Så sent som i november 2023 färdigställdes EU:s nya lagstiftning för så kallat kritiska metaller och mineraler (Critical Raw Materials Act). Lagen ska bidra med att säkra tillgången till dessa inom EU. Det innebär bland annat en förenkling av tillståndsprocesserna och att tiden för tillstånd att börja bryta ska kortas ner drastiskt. Förenklingen av tillståndsprocessen begränsas till av EU bestämda ”strategiska projekt”.

Tidigare har det varit en väldigt lång process från det att ett fyndigheter har gjorts till man faktiskt börjar utvinna. Man måste pröva genom både EU:s- och svenska miljölagar, undersöka platsen för tänkt gruva, söka tillstånd, behandla eventuella överklagande och så vidare.

– Den här långa och gedigna utredningen kommer ju att skyndas på väldigt mycket. Det vi nu är nyfikna på är vad detta får för konsekvenser. Vad får detta för konsekvenser för miljön och det sociala? Det sociala kan till exempel handla om människor som bor i närområdet, det kan vara som i norra Sverige där vi har rennäring, säger Åsa Nilsson Dahlström.

Fossilfritt samhälle och den gröna omställningen

Bakgrunden till den nya lagen är den efterfrågan på metaller och mineraler som behövs i övergången till ett fossilfritt samhälle och till den ökade elektrifiering som just nu sker. EU vill minska beroendet av till exempel Kina och Demokratiska republiken Kongo som är rikt på vissa av dessa metaller. Vid pandemin blev det tydligt hur sårbart EU är, likaså vid internationella konflikter. Den gröna omställningen är ännu en anledning till lagen.

– Lagstiftningen klubbades igenom så sent som i januari i år och direktiv om hur den ska implementeras kommer i slutet av det här året. Det innebär att vi kommer vara mitt i processen och kunna se, vad blir det av det här, hur tolkar man det här, hur kommer det gå? Kommer miljödomstolarna hinna med, kommer de få resurser att snabbehandla ärenden och vilka projekt kommer prioriteras, vilka mineraler av de utvalda kommer prioriteras, säger Åsa Nilsson Dahlström.

Projektets fokus kommer vara Sverige och EU, men de kommer också se vad detta kommer få för konsekvenser i övriga världen. Varifrån kommer dessa material ifrån idag och hur får vi dem hit, dessa flöden kommer projektet titta på.

Strategiska projekt

De första två delstudierna i projektet kommer kartlägga materialflödena och utvinningsplatser, det vill säga, var någonstans är det tänkt att utvinning ska ske och hur resonerar EU kring vilka platser i Sverige utvinningen kommer att ske.

– Vi ska också kartlägga vilka olika aktörer som är inne i de här processerna. Det finns ju många utländska bolag utanför EU som vill komma hit och ta del av de här nya fyndigheterna. Då funderar vi på hur EU hanterar det då tanken ju är att vi ska förse våra egna behov i den gröna omställningen. Vad händer då när det kommer in aktörer utanför EU och hur kommer det hanteras, säger Ann-Sofie Kall.

I Sverige är det Statens Geologiska Undersökning (SGU) som identifierar och dokumenterar fyndigheter som de sedan rapporterar till regeringen. Därefter kan EU besluta om dessa platser bestäms som ”strategiska projekt”. I dagsläget finns det tre platser som har utsetts till Strategiska projekt: det är Kiruna som man redan har gruvnäring (inte nyutvinning utan där har det blivit lönsamt för gruvbolaget att utvinna kritiskt material från slaggprodukter som redan har brutits), Olserum utanför Västervik och Norra Kärr i Ödeshögs kommun, som beskrivs som Europas största fyndighet när det gäller den här typen av sällsynta jordartsmetaller.

– Den nya lagen säger att riktlinjen är att det som längst ska ta 24 månader innan du får besked om du får bryta. Det är väldigt kort period från att du ansöker till du får börja. Så det kan vara så att vi i projektet hinner vara med om att det fattas beslut om utvinning, säger Ann-Sofie Kall.