Undervisningen påverkas av klassens förkunskaper

Vilka förkunskaper en skolklass har påverkar lärares undervisning och därigenom också elevers resultat. Det visar ny forskning från Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University (JU). Pontus Bäckströms avhandling handlar om vilken betydelse det har för en elev att gå i en viss klass med vissa klasskamrater.

Tidigare forskning om kamrateffekter i skolundervisning visar att alla elever gynnas av att gå i en klass med mer högpresterande elever. Hur mycket man gynnas är olika för olika elever. Pontus Bäckström har forskat om varför detta sker, och vad det beror på.

– Det är självfallet flera faktorer som påverkar detta. En faktor handlar om studiemiljön, huruvida den är stökig eller ej. Men en annan faktor som tycks betydelsefull, och som jag utforskar i avhandlingen, gäller hur läraren påverkas av klassammansättningen. Genom att kombinera två teoretiska modeller undersöker jag om och hur detta sker, säger Pontus Bäckström.

Påverkan på elevers individuella resultat

Resultaten visar att lärarens undervisning i viss utsträckning styrs och begränsas av klassens sammansättning, bland annat genom vilka förkunskaper klassen har. Till exempel påverkar klassens förkunskaper vilket innehåll läraren kan behandla i undervisningen och hur tiden kan disponeras. Härigenom påverkas alltså också individuella elevers resultat.

– Framförallt tycker jag att avhandlingen visar att när vi studerar klassrumsundervisning kan vi inte betrakta läraren som en oberoende variabel. Läraren och lärarens undervisning påverkas av vilka förutsättningar som ges, där klassens sammansättning är en helt avgörande faktor. Hur ska en matematiklärare undervisa i procenträkning om en mycket stor andel av klassen vare sig kan multiplicera eller dividera, säger han.

Lärarens roll

Bäckströms forskning visar att läraren har stor betydelse för elevers resultat. Att en elev själv uppfattar att man har en lärare som är tydlig i undervisningen och bidrar med stöd och hjälp, har ett samband med högre elevresultat. Däremot visar resultaten att dessa läraregenskaper, på klassrumsnivån, inte tycks kunna väga upp de negativa effekterna klassammansättningen kan ha på individuella elevers resultat.

– Detta är viktigt ur ett policyperspektiv. Det förekommer i debatten utsagor om att det viktigaste för eleverna, även om de går i socialt utsatta skolor, är att deras lärare har ”höga förväntningar” på dem. Visst, det stämmer att det är viktigt, men mina resultat indikerar att det inte kan väga upp den styrande och begränsande effekten klassammansättningen kan ha på lärarens undervisning. Att påstå det är snarare djupt orättvist mot lärarna i dessa skolor, hävdar Pontus Bäckström.

Avhandlingen är baserad på tre olika studier av data för svenska högstadieelever. Två av studierna är baserade på svenska data ur den internationella undersökningen TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study).

– Detta innebär ju att resultaten i strikt mening endast kan generaliseras till denna rampopulation, men mina resultat passar väl in i en bredare internationell litteratur varför huvuddragen i resultaten med stor sannolikhet går att finna i hela grundskolan och gymnasieskolan, avslutar Pontus Bäckström.