Kultur på recept förbättrar den psykiska hälsan
Ingela Zander, Jonas Bråkenhielm och Anna Inganäs tidigare deltagare i KUR tillsammans med ledaren Alexandra Ekehage. Foto: Cecilia Gustavsson
Personer med psykisk ohälsa eller långvarig smärta som deltagit i kulturaktiviteter tillsammans med andra mår bättre. Det visar en studie av Paula Bergman, doktorand på Hälsohögskolan vid Jönköping University (JU). Hon har studerat effekten av kulturunderstödd rehabilitering, även kallat Kultur på recept (KUR).
På uppdrag av Region Jönköpings län har Paula undersökt om personer som har fått remiss till KUR vid sjukskrivning, fått långsiktig effekt på sin psykiska hälsa. Personerna led av psykisk ohälsa såsom stressproblematik, ångest, depression eller ospecifik långvarig smärta.
Runt 200 personer som deltagit i KUR ingick i studien samt lika många från en kontrollgrupp. Genom att studera deltagarnas förändring av stress, ångest och depression efter sex och tolv månader framkom att den psykiska ohälsan hade minskat hos dem som deltagit jämfört med kontrollgruppen. Störst effekt syntes vid depression.
Kulturaktiviteter utmanar
Jag hade aldrig testat att dreja förut, så jag tänkte bara ’hur ska det här gå, det här kommer inte jag och klara’, men sen när jag väl var där första gången vill jag bara tillbaka. Jag vill göra det igen, det var skitkul. Man tror ju inte man kan göra det, men när man väl har testat på…’ja, men det här var ju inte så jobbigt som jag trodde att det skulle vara’…Man känner att man klarar av någonting, det är ju jättebra för självkänslan liksom.”
Citat från en deltagare i KUR
Deltagare som medverkar i KUR träffas under tio veckor vid två tillfällen i veckan. Gruppen består av 6–9 personer och tillsammans gör de någon form av kulturaktivitet som att sjunga, spela teater eller utföra olika hantverk såsom måleri.
- Kulturaktiviteterna bidrar till att deltagarna utmanar sig själva, att bara ses för en ”fika” räcker inte för att få till stånd en förändring. Träffarna är lustfyllda och det sociala sammanhanget behövs för att våga gå utanför sin trygghetszon, vilket i sin tur bidrar till deras utveckling, säger Paula.Alla aktiviteter är frivilliga och kräver inte att man ska prestera. KUR är arbetsförberedande då deltagarna behöver passa tider, ta sig till nya platser och träffa nya människor.
- Studien visar att det ger resultat, det betyder mycket för de här personerna att få vara med i ett sammanhang. Det är därför viktigt att fler får möjlighet att delta i KUR som ett alternativ eller komplement till sin konventionella sjukvård, avslutar Paula.
Sex regioner ingick i studien, Region Jönköpings Län, Region Östergötland, Region Kalmar Län, Region Uppsala, Region Blekinge samt delar av Västra Götalandsregion. Två regioner erbjöd KUR under tiden studien gjordes.
- Doktorand
- Hälsohögskolan
- paula.bergman@ju.se
