Forskningsprojekt beviljat närmare 6 miljoner kronor

Pernilla Mårtensson, universitetslektor i didaktik och programansvarig grundlärarprogrammet på Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) vid Jönköping University (JU), är en av tre som har beviljats medel för forskningsprojektet Lärarstudenters undervisning i tidig aritmetik.

Projektet blev beviljat 5 996 684 kronor genom Vetenskapsrådets stora utlysning i utbildningsvetenskap. Pernilla Mårtensson, tillsammans med Angelika Kullberg och Rimma Nyman vid Göteborgs universitet (GU), kommer under fyra år bidra med kunskap om hur lärarstudenter kan utveckla sin förmåga att undervisa så att yngre elever ges så bra möjligheter som möjligt att lära sig centrala delar inom den grundläggande aritmetiken (kunskap om tals egenskaper och olika räknesätt).

– Eftersom våra lärarstudenter har undervisningserfarenheter från sin egen skolgång, som i stor utsträckning har handlat om att använda en beräkningsmetod, är det inte självklart för dem vad undervisning som ger elever god talförståelse innehåller, eller hur sådan undervisning kan genomföras. De tenderar så att säga att undervisa på samma sätt som de själva en gång blev undervisade på, säger Pernilla Mårtensson.

Ett annat problem som trion har sett hänger ihop med vad man i tidigare forskning brukar kalla för ”gapet mellan teori och praktik”. Det är bland annat känt att lärarstudenter kan uppleva teorier och teoretisk kunskap som irrelevanta om de inte relaterar till konkreta och praktiska undervisningsproblem under utbildningen.

– Därför har vi, både vid Göteborgs universitet och Jönköping University, utvecklat en undervisningsdesign i ett par matematikkurser som bygger på att väva samman praktik och teori. Det innebär att studenterna i grupp planerar lektioner utifrån matematikdidaktisk forskning, en lärandeteori och elevers förförståelse, sedan testar de lektionen i riktiga klasser. Därefter analyserar och reviderar de lektionen, testar och analyserar lektionen igen. Men hur lärarstudenters förmåga att undervisa i tidig aritmetik (så att elever utvecklar god talförståelse och kunskap om hur tal kan struktureras) utvecklas när de använder teorier i praktiken behöver vi mer kunskap om, säger Pernilla.

Forskningsbidraget gör det möjligt för de tre att under fyra år jobba med projektet på 30 procent. Tiden för forskningen är naturligtvis den största vinsten, men en annan uppsida är att samarbetet mellan JU och GU kommer bli tajtare då studenterna på de två lärosätena kommer att delge varandra sina insikter om undervisning och elevers lärande i aritmetik, på så vis kommer de att bygga vidare på varandras kunnande.

Att trion skulle bli beviljade forskningsanslag var ingen självklarhet. Det positiva beskedet från Vetenskapsrådet blev en glad överraskning.

– Det var helt oväntat, det är bara ungefär 10 procent av de som söker som blir beviljade medel, men självklart blev vi jätteglada! Det är också roligt att bedömargruppen har funnit att våra idéer och upplägg är intressant, avslutar Pernilla Mårtensson.