Ulrika Börjesson medförfattare till artikel i specialnummer om migration i European Journal of Social Work
Ulrika Börjesson
Artikeln The concept of home – unaccompanied youths voices and experiences som författats av Ulrika Börjesson, lektor vid Avdelningen för Socialt Arbete, Hälsohögskolan och Åsa Söderqvist Forkby, lektor vid Institutionen för Socialt Arbete, Linnéuniversitetet, publicerades online av European Journal of Social Work i mitten av januari. Artikeln publiceras också i ett tryckt specialnummer om migration.
Artikeln, som Ulrika Börjesson och Åsa Söderqvist Forkby har valt att på svenska kalla för Hem-begreppet. Ensamkommande ungas röster och erfarenheter, har som syfte att kritiskt diskutera hem-begreppet baserat på ungdomars egna upplevelser. Underlaget till artikeln kommer ifrån nio olika fokusgruppsintervjuer som genomfördes under 2016–2018. Det vill säga i efterdyningarna av det, ur migrationssynpunkt, väldigt turbulenta året 2015. Det året kom över 35,000 ensamkommande unga till Sverige.
- Det jag och Åsa upptäckte i analysen av dessa fokusgrupper var att det ibland kunde upplevas provocerande för de killarna som vi intervjuat att personalen på HVB-hem (Hem för vård och boende) betonar att HVB-hemmet är just ett hem, snarare än ett boende, berättar Ulrika Börjesson.
I flera av fokusgruppsintervjuerna framkom det att det var ett ganska problematiskt sätt att se på HVB-hemmet som ett hem, då ett HVB-hem kanske inte riktigt ligger i linje med det som vanligtvis definierar ett hem.
- De vi intervjuade hade med sig olika erfarenheter och traditioner. Det framkommer till exempel i artikeln att några av de intervjuade killarna inte tilläts bjuda sina kompisar på te när de hade med sig gäster till sitt HVB-hem. Den gästvänligheten var något som de menade hade varit självklart om de befunnit sig i sina egna hem, berättar Ulrika Börjesson.
Åsa Söderqvist Forkby
Det som Ulrika Börjesson och Åsa Söderqvist Forkby vill lyfta fram är att resultatet visar att de optimala förutsättningarna kanske inte finns, och att det är svårt att definiera ett rätt eller fel sätt att hantera begreppet hem kontra boende. Det är snarare viktigt att personalen görs medveten om att det finns en problematik för de boende och att begreppet hem landar olika hos olika personer.
- Jag tror att man ska fundera över varför det är viktigt att kalla det ett hem och vad det kan innebära för de som bor på ett HVB om begreppet används. Det är viktigt för personalen att förstå att när någon kallar ett HVB för hem så kan det ibland göra att de boende upplever att det snarare betonar bristen på hemlika saker. Ett exempel var att kunna gå till köket och göra en smörgås dygnet runt, vilket i vissa fall inte var tillåtet. Vi som har vuxit upp i en miljö utan krig har ofta en positiv syn eller laddning i ordet hem, det vi diskuterar i artikeln är att det är viktigt att belysa att det inte är så för alla, säger Ulrika Börjesson.Genom att personalen istället blir medveten på hur problematiken kan tolkas olika kan man förändra synsättet, materialet i artikeln har redan använts som diskussionsunderlag på personalmöten vid HVB-hem.
Vill du veta mer?
Vänligen kontakta Ulrika Börjesson
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
E-post: ulrika.borjesson@ju.se
Telefon: +46 36-10 1218
