Så kan vården förbättra äldres munhälsa

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men vården brister ofta. Maria Snögren, doktorerade den 26 april i Hälsa och vårdvetenskap vid Jönköping University med finansierad från Högskolan i Skövde. Maria har undersökt äldres och vårdpersonals upplevelser av munvård. Resultaten kan hjälpa vårdorganisationer att ge bättre munvård, som i sin tur ökar äldres allmänhälsa.

Maria Snögren, doktorerade vid Högskolan i Skövde och Jönköping University, har forskat om en många gånger bortglömd, mycket viktig aspekt av omvårdnad – munhälsa inom svensk äldreomsorg. Hon har studerat ämnet utifrån erfarenheter från både äldre personer och vårdpersonal.

– Jag har arbetat som sjuksköterska och specialistsjuksköterska inom äldreomsorgen i nästan tjugo år. När jag påbörjade mina doktorandstudier ville jag göra munvården bättre både för äldre och för personalen, säger Maria Snögren.

Samarbete, tid, kunskap och reflektion är nyckeln

Redan som barn lär vi oss att borsta tänderna. När vi tar hand om vår mun hjälper det oss att upprätthålla både god munhälsa och allmänhälsa. Dålig munhälsa kan nämligen orsaka smärta, nedsatt aptit och vara bidragande orsak till infektioner, både i munnen och i andra delar av kroppen.

Att utföra munvård är en komplex uppgift och behovet av stöd ökar med en persons ålder. Det har dock visat sig att vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg försummar utförandet av munvård hos äldre personer av olika skäl, exempelvis tidsbrist, okunskap och bristande rutiner. Munvård kan även uppfattas som obehaglig att utföra.

Maria Snögren började studera äldre personers upplevelser och uppfattningar om munhälsa, och vårdpersonals attityder till, och kunskaper om detsamma. Forskningsdatan samlade hon in genom att intervjua personer i båda målgrupper samt genom att låta vårdpersonal genomgå en digital utbildning i munhälsa där de fick besvara frågor före och efter.

– Äldre personer värdesätter en god munhälsa och vårdpersonalen värdesätter kunskap relaterad till det. Men munvård är svårt, och förutsätter att vårdpersonalen har kunskap, rutiner, tid och samarbetar för att utföra den. De bör också ha god personkännedom om den äldre personen.

Forskningen visar att digital utbildning är ett sätt att öka vårdpersonalens kunskap om munhälsa. Den digitala utbildningen, kombinerat med övningsmoment bidrar till både teoretisk och praktisk kunskap som kan driva utvecklingen framåt. Resultaten visar att det är viktigt att personalen får förutsättningar att utföra god munvård. Det handlar om tid, kunskap men också att få utrymme för att lära känna vårdtagaren.

Resultaten ger även kunskap om att sjuksköterskor bör ges möjlighet att samarbeta med övrig vårdpersonal kring munhälsa och munvård. De bör vara den självklara ledaren av omvårdnaden, tillsammans med övrig vårdpersonal.

– Jag kunde konstatera att samarbetet mellan sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden inte alltid fungerade så väl. Däremot fungerade samarbetet bra vid vård i livets slutskede. Samarbete, tid, kunskap och reflektion är därför viktiga faktorer för vårdverksamheter att beakta i framtiden för att god munvård ska kunna ges inom kommunal äldreomsorg.

Texten är skriven av Högskolan i Skövde.