Arbetsmiljön – avgörande för god prestation

2024-04-26

Förstklassig arbetsmiljö lägger grunden för akademisk framgång och innovation. Många av oss tillbringar omkring en tredjedel av vår vakna tid tillsammans på arbetet, och därför är det viktigt med en god arbetsmiljö.

"En grundläggande förutsättning för att vi ska kunna nå våra högt ställda mål är att vi tillsammans skapar en inspirerande, trygg och säker arbetsmiljö" skriver Måns Svensson, rektor, Jönköping University.

Fakta

Den 28 april är det Internationella Arbetsmiljödagen. Det är Internationella Arbetsmiljödagen är en FN-dag som initierats av Internationella arbetsorganisationen, ILO. Dagen har funnits sedan 2003.

Jönköping Universitys rektor Måns Svensson, som har skrivit bloggtexten, har på olika sätt arbetat med arbetslivs- och arbetsmiljörelaterade frågor, såväl i sin forskning som i ledningsfunktioner.

Flertalet personer på Jönköping University (JU) är studenter som befinner sig i utbildning mot framtida viktiga roller i samhället. Därutöver har vi alla anställda som lärare och forskare, men också specialister av olika slag såsom bibliotekarier, ekonomer, kommunikatörer, lokalvårdare, HR-personer, studievägledare och många fler. Alla fyller avgörande funktioner för att verksamheten ska bli framgångsrik. En grundläggande förutsättning för att vi ska kunna nå våra högt ställda mål är att vi tillsammans skapar en inspirerande, trygg och säker arbetsmiljö. En självklar utgångspunkt är att mobbning och annan kränkande särbehandling aldrig får förekomma.

Idén om att förbättrad arbetsmiljö skapar förutsättning för utbildning och forskning av hög kvalitet är inte ny. Rapporten "Arbetsmiljö och produktivitet inom akademin", som publicerades av forskare vid Karolinska Institutet (KI) 2018, visade att arbetsmiljön har en avgörande betydelse för produktiviteten, både när det gäller olika bibliometriska indikatorer och erhållna externa anslag. Just den studien fokuserade inte på kvalitet i utbildningen eller inom högskoleservice, men det är min övertygelse att resultaten gäller för samtliga områden vid våra lärosäten.

Ledarskap, egenkontroll och tydliga mål – mest betydande för arbetsmiljön

Arbetsmiljöfrågor har inom akademin, liksom på alla arbetsplatser, ett helt centralt egenvärde. Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Arbetsmiljön är dessutom ett av de viktigaste verktygen för att gynna god prestation. Forskarna bakom studien från KI drog slutsatsen att resultaten är direkt tillämpliga i de högre lärosätenas strategiska arbete med att förbättra den vetenskapliga produktiviteten. Framför allt var det tre områden de såg som nycklar för att nå goda resultat:

Ledarskapet och organisationsklimat
Krav, egenkontroll & stöd
Mål & roller

Ledarskapet visade sig betyda mest för god prestation. De konstaterade att de institutioner som präglades av ett omtänksamt, transparent och rättvist ledarskap presterade bäst. Med det omtänksamma ledarskapet gynnas organisationsklimatet på ett sätt som skapar en känsla av socialt stöd från både chefer och kollegor.

Vad gäller krav och kontroll konstaterade de att höga krav på prestation bör följas av en hög grad av egenkontroll över arbetets utformning. Den vetenskapliga produktionen gynnades av tillräckligt professionellt handlingsutrymme och att medarbetarna upplevde att de hade inflytande och möjlighet att påverka. Man kan inte utöva alltför hög grad av detaljerad mål- och resultatstyrning och att ständigt mätas mot alltför specifika krav kväver kreativitet och hämmar prestation.

Den tredje viktiga faktorn som skapar förutsättning för vetenskaplig prestation var tydliga verksamhetsmål. Tydliga, lagom utmanande och specifika mål leder till bättre arbetsmiljö och ökad produktion. Det är helt enkelt viktigt att man som medarbetare känner till och förstår vad organisationen strävar efter att uppnå.

Viktigt att värna det professionella handlingsutrymmet

För mig svarar detta väl mot idéer och tankar om tillitsbaserad styrning och ledning där beslutsutrymme flyttas ut till verksamhetens frontlinjer. För att människor ska trivas i sitt arbete och driva positiv utveckling måste det professionella handlingsutrymmet värnas. Organisatorisk tillit handlar inte främst om mjuka värden och emotioner, utan om strukturella förutsättningar som transparens, styrning, utvärdering, organisation och distribution av resurser. Under många år har de organisatoriska förutsättningarna för arbete inom akademin, liksom i andra delar av offentlig sektor, gått i en riktning mot ökad byråkratisering och ibland okänslig mål- och resultatstyrning. Den trenden behöver brytas, bland annat för att värna arbetsmiljön. Samtidigt är det viktigt att betona att tillitsbaserad styrning och ledning inte är en låt-gå-filosofi där kontroll och uppföljning är helt frånvarande. Snarare handlar det om att hitta en god balans mellan tydliga mål i kombination med distribuerat ledarskap och tillräckliga kontrollmekanismer. Tillit ska gå hand i hand med uppföljning som i bästa fall uppfattas som flexibel, stöttande och inte onödigt byråkratisk eller arbetskrävande.

Tillit – en central faktor i JU:s nya chefspolicy

I den nyligen fastslagna chefspolicyn på JU Pdf, 183.9 kB. slår vi fast att ledarskapet vid JU ska präglas av tillit. Det är viktigt att understryka att tillit inte är ett tomt värdeord, utan att det handlar om specifika principer för hur man organiserar, leder och fördelar resurser. Tillsammans ska vi undersöka hur dessa principer bäst implementeras och omsätts i vår verksamhet. Syftet är att stärka arbetsmiljön, värna det professionella handlingsutrymmet och skapa förutsättning för psykologisk trygghet. Klarar vi det här så är det min övertygelse att det kommer bidra till att JU:s fantastiska framgångssaga fortsätter.

Studien från Karolinska Institutet

Rapporten "Arbetsmiljö och produktivitet inom akademin" publicerades 2018 av en grupp välmeriterade forskare vid Karolinska Institutet (KI). I rapporten redovisades resultatet av en omfattande registerstudie med data från KI över tid från 2007 till 2014. Genom analys av bland annat medarbetarundersökningar och vetenskaplig prestation, vid universitetets samtliga institutioner, kunde de slå fast att arbetsmiljön har en avgörande betydelse för produktiviteten, både vad gäller olika bibliometriska indikatorer och avseende erhållna externa anslag.

Jensen I., Björklund C., Aboagye E., Hagberg J., Bodin L. Arbetsmiljö och produktivitet inom akademin. En studie om den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för forskares prestation. Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa. Institutet för miljömedicin. Karolinska Institutet. 2018.