Lucka nr 3: Jul vs. midsommar

Mat och dryck

Det är nog inte så vanligt med kokt griljerad skinka på midsommarbordet. Men däremot är både sill, öl och snaps traditioner vid så väl jul som midsommar. Att dricka snaps på kryddat brännvin är för många svenskar synonymt med dessa högtider, vilket märks hos Systembolaget. Veckan före jul 2017 såldes 119 000 liter kryddat brännvin, vilket ändå är en lägre siffra än veckan innan midsommar samma år, då det såldes hela 145 000 liter. Detta kan jämföras med att försäljningen under en genomsnittlig vecka normalt ligger runt 20 000 liter. Brännvin kombineras ofta med öl och det såldes förra året 7 430 000 liter öl till midsommar och 8 157 000 liter öl till jul varav 1 040 000 liter julöl. Med andra ord dricker vi mer brännvin på midsommar och mer öl på julafton.

Till ölen och snapsen äts det sill. På midsommar är det matjessill som dominerar och 2017 stod midsommarveckan för 24% av årsförsäljningen av just matjessill. Till jul är det däremot inläggningssill som dominerar, kanske ett resultat av vårt ökade intresse för matlagning. Ägghalvor dekorerade med majonnäs och räkor hittar vi både på jul och midsommar.

Potatis är en annan sak som förekommer både på jul- och midsommarbordet. På julbordet serveras Janssons frestelse och ibland även kokt potatis. Vid midsommar är färskpotatis ett hett, och ibland dyrt, ämne. Blir den klar till midsommar och vad kommer den att kosta? Oavsett pris så kastar vi oss över den. Det är intressant att notera att priset för potatis, till skillnad från priset på brännvin, ökat något de senaste 60 åren. Att äta färskpotatis är ett relativt nytt påfund, i bondesamhället skulle det anses mycket slösaktigt och dumdristigt att ta upp potatisen innan den var färdigvuxen. Lutfisk, denna torkade, lutade och sedan kokade fisk som skapar skiljelinjer i vissa familjer, är en tradition som vi främst förknippar med julbordet. Men i det gamla bondesamhället åt vi lutfisk även på midsommar. Julgranen och midsommarstången däremot, de skiljer ju sig åt åtminstone utseendemässigt.

Lucka nr 2: ”Kärlek”

Källor

SMHI, SCB, Systembolaget, Svenska Handel, SLU, Jordbruksverket/Jordbruket i siffror, Institutet för språk och folkminnen, Nordiska Museet

Ulli Samuelsson, PhD

Assistant Professor, School of Education and Communication

Ulli Samuelsson är lektor i pedagogik på Högskolan för lärande och kommunikation. Med en bakgrund inom den privata IT-utbildningsbranschen har det blivit naturligt att forska om digital ojämlikhet, dvs hur olika människor inkluderas eller exkluderas i ett digitaliserat samhälle. Hon disputerade 2014 med en avhandling om digital ojämlikhet i den svenska skolan och 2015-2017 var hon en del av ett forskningsprojekt om äldre och IT finansierat av FORTE. Projektet om äldre fortsätter under 2018- 2021, nu med finansiering av Familjen Kamprads Stiftelse.