Invandrares karriärvägar i Sverige

Att den arbetsföra befolkningen faktiskt arbetar är dessutom högst betydelsefullt för stat och kommuner eftersom det ökar skatteintäkter och minskar välfärdsutgifter. Arbetsmarknadsaktivitet bland invandrare ökar även utbudet av kompetens och möjligheten till matchning på arbetsmarknaden, vilket påverkar företags produktivitet och i slutändan landets långsiktiga tillväxt och utveckling.

Integration är dock inget som sker över en natt eller ens ett år, utan är resultatet av en kedja av händelser. För att nå integration på arbetsmarknaden kan individer till exempel gå igenom faser av studier, egenföretagande och anställning, blandat med faser av exempelvis föräldraledighet och inaktivitet. I projektet Integration är en process! Invandrares arbetsmarknadskarriärer genom successiva steg tar vi fasta på att integration är en process och vi modellerar invandrares karriärvägar genom en metod som kallas sekvens­analys. I en första studie följer vi kvinnor och män som invandrat till Sverige från EU15-länder och östafrikanska länder över tid, från invandringsåret (1991–2010) till och med år 2019. Genom att studera dessa grupper kan vi identifiera skillnader (och likheter) i karriärvägar samt ta reda på hur sannolikt det är att en individ slår in på en karriärväg som leder till aktivitet på arbetsmarknaden (det sistnämnda återkommer jag till i kommande blogginlägg).

Genom sekvensanalysen skapas ett begränsat antal representativa ”kluster” där varje kluster innehåller individer som delar liknande men inte nödvändigtvis exakt samma karriärvägar. Figur 1 och 2 illustrerar resultatet av sekvensanalysen för samtliga fyra grupper – män och kvinnor från Östafrika respektive EU15. Varje kluster representeras av ett diagram där staplarna visar hur stor andel (%) av individerna i klustret som vid varje tidsperiod (antal år sedan invandring, 1–28) har en viss arbetsmarknadsstatus. Klustren är namngivna efter de mönster vi kan identifiera i respektive diagram.

Figurerna visar att det finns både likheter och skillnader mellan gruppernas representativa karriär­vägar. Bland både kvinnor och män från båda ursprungsregioner finns det ett antal individer som aldrig når aktivitet på arbetsmarknaden, dessa finns framför allt i grupperna Ständig inaktivitet (cirka 32 procent av kvinnor och män från EU15, 16 respektive 19 procent av kvinnor och män från Östafrika) och Inaktivitet till pension (knappt 2 procent av EU15, 3 respektive 5 procent av kvinnor och män från Östafrika). För invandrare från Östafrika domineras dock även grupperna Föräldraledighet (kvinnor) och Varierat egenföretagande (män) av inaktivitet, vilket innebär att karriärvägarna för 42 procent av östafrikanska kvinnor och 39 procent av östafrikanska män kan klassificeras som inaktiva. Motsvarande siffra bland invandrare från EU15 är 34 procent bland både kvinnor och män.

Även om egenföretagande dyker upp för östafrikanska män tycks det vara betydligt mer vanligt förekommande bland invandrare från EU15-länder. Det är dock även här relativt små grupper, 4 procent av kvinnorna och 6 procent av männen sorteras in i de kluster som domineras av egen­företagande genom hela tidsperioden. EU15-invandrare som driver företag återfinns dock även i klustret Anställning och egenföretagande, hela 23 procent av männen och 12 procent av kvinnorna. Dessa är dock inte ständiga egenföretagare utan det handlar om personer som varierar sin arbetsmarknadsstatus över åren, mellan att vara anställd och egenföretagare eller att driva ett företag vid sidan av vanlig anställning, så kallade ”kombinatörer”.

Två aktiva karriärvägar återfinns bland samtliga grupper, antingen en relativt direkt och snabb väg till att bli Anställd eller genom Studier till anställning. Direkt anställning är en vanligare karriärväg för personer från EU15-länder än Östafrika (drygt 30 procent gentemot 20 procent), med liten skillnad mellan könen inom respektive grupp. När det gäller karriärvägen som går genom studier är dock skillnaderna stora både inom och mellan grupper, 22 procent av öst­afrikanska kvinnor och hela 41 procent av östafrikanska män återfinns här. Bland EU15-invandrare är andelarna lägre, 17 procent bland kvinnor och endast 7 procent bland män. Skillnaden mellan ursprungsregionerna kan sannolikt förklaras av att högre andel personer från EU15 än Östafrika kommer till Sverige som arbetskraftsinvandring. Många har därmed redan fullföljt högre utbildning i sina hemländer och är mer benägna att gå direkt till jobb än att studera ytterligare.

Sett över hela tidsperioden, det vill säga från invandringsåret, 1991–2010, till och med år 2019, hittar cirka sex av tio personer med ursprung i Östafrika en karriärväg som leder till aktiva arbetsmarknadsutfall. Motsvarande siffra för personer med ursprung i EU15 är närmare sju av tio. Skillnaden i karriärvägar kan i alla fall delvis förklaras av att personer från EU15-länder oftare kommer som arbetskraftsinvandring, medan personer från Östafrika oftare invandrar av asylskäl, vilket innebär en längre process för att ens ha möjlighet att ta sig in på arbetsmarknaden.

Bekymmersamt är den stora grupp som tycks ha mycket stora svårigheter att nå framgångsrika arbetsmarknadsutfall, det vill säga de ständigt inaktiva. Dessa står sannolikt långt ifrån både jobb och studier och har gjort så under lång tid (upp till 28 år). Det krävs därmed stora insatser för att de ska kunna närma sig arbetsmarknaden. Bland gruppen från Östafrika finns även de som rör sig mellan inaktivitet och studier och jobb, bland kvinnor även föräldraledighet och bland män egen­företagande, men som inte verkar lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Även här krävs det sannolikt insatser för att deras karriärvägar så småningom ska kunna nå mer kontinuerliga aktiva utfall, antingen som anställda eller som egenföretagare.

Om projektet

Projektet är ett samarbete mellan forskare vid Hälsohögskolan och Internationella Handelshögskolan i Jönköping och finansieras av Forte – Forsknings­rådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. För mer information om projektet samt länk till den publicerade studien som detta blogginlägg är baserat på, se https://ju.se/center/cense/projects/integration-is-a-process.