The PhD blog är en samlingsyta för doktorander inom Jönköping International Business School som utgår ifrån sina respektive forskningsområden. Nationalekonomi, företagsekonomi, media och juridik.
Vad är en innovation?
Innovationer har man pratat om länge, men de senaste åren har det eskalerat och innovationer är något det flitigt talas om i media. Detta har sannolikt fått en extra skjuts av att det har tagits fram flertalet offentliga strategier och styrdokument som fokuserar antingen specifikt på innovationer (t.ex. den nationella innovationsstrategin) eller som utnämner innovationer som en viktig del i en allmän utveckling (t.ex. Europa 2020-strategin eller EU:s landsbygdsprogram).
Frågan är dock fortfarande, vad är det egentligen som menas med innovation? Ska man gå långt tillbaka i tiden och leta fram ordets rötter kommer det från det latinska innovare, vilket betyder förnya. I sin substantivform borde innovation då kunna översättas till en förnyelse. Intressant att observera är att det egentligen inte finns något i ordets betydelse som begränsar vad som kan tolkas som innovation och att det därmed borde kunna användas väldigt brett.
I realiteten är det inte riktigt så utan många har sin egen åsikt om vad som innefattas i begreppet och vad som inte gör det. En del menar att det handlar om en ny vara eller tjänst, medan andra hävdar att det även kan vara processer eller att det kan användas i ännu vidare mening. En annan vanlig stötesten som kommer fram i diskussioner är hur pass ny produkten i fråga måste vara. Vissa menar då att den ska vara banbrytande på världsmarknaden för att räknas som en innovation, medan andra menar att det räcker med att den är ny för det tillverkande företaget.
Den kände nationalekonomen Josef Schumpeter skrev hel del om entreprenörer och innovationer redan under tidigt 1900-tal och har sedan dess influerat många senare forskare. Han menade redan då att man borde tolka begreppet brett och att det fanns totalt fem sätt man kunna skapa innovationer på:
- Man introducerar en ny produkt (vilka ibland kallas radikala innovationer om de är tillräckligt banbrytande) eller en väsentligt förbättrad version av redan existerande produkt (vilka ofta kallas inkrementella innovationer).
- Man förbättrar produktionsprocessen.
- Man förbättrar företagets organisationsstruktur.
- Man introducerar nya typer av material i produktionen.
- Man introducerar redan etablerade produkter på nya marknader.
Då det finns många olika uppfattningar om vad begreppet innovation innefattar och detta ibland skapar problem för internationella diskussioner, undersökningar och forskning tog OECD fram ett dokument med riktlinjer som numer ofta används vid internationella jämförelser. Detta dokument kallas Oslo-manualen och trycker på en viktig punkt som även Schumpeter framhöll – innovationen måste kommersialiseras. Om den inte har det är det tekniskt sett fortfarande en uppfinning (eller invention på engelska).
Så kort och gott – nästa gång du läser om innovationer i media så vet du att det betyder något nytt och om det handlar om en produkt eller tjänst finns den tillgänglig för dig att köpa.
I ett par bloggposter framöver kommer jag att prata mer om varför vi bryr oss om innovationer, hur vi kan försöka mäta dem samt faktorer som är betydelsefulla för företagens innovationsförmåga. Eller om vi så vill – företagens förnyelseförmåga.
Tina Wallin
Doktorand
Nationalekonomi, Internationella Handelshögskolan
Twitter: @tinabtwallin
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
