Anställa en kvinnlig VD? Se till att hon är frånskild!

Sverige toppade den internationella jämställdhetsrankingen 2006, vilket även var första året som Global Gender Gap Report publicerades. Nästföljande år hade vi tappat till en tredje plats och sedan 2009 har Sverige innehaft fjärdeplatsen. Det index som rapporten bygger på är uppbyggt för att mäta eventuella gap mellan män och kvinnor snarare än befintliga nivåer. På så vis går det att jämföra länder med till exempel olika utbildningsnivåer då skillnaden mellan män och kvinnor står i fokus snarare än landets övergripande utbildningsnivå. Indexet består av fyra komponenter: ekonomiska möjligheter och deltagande, utbildning, hälsa och överlevnad, samt politisk makt. Med anledning av Sveriges totalt sett höga ranking är det intressant att gräva på djupet och se hur vi ligger till på de olika komponenterna. I Tabell 1 nedan finns information om hur Sverige rankas jämfört med Island, Finland och Norge.

Tabell 1 Ranking för de topp fyra länderna i den globala jämställdhetsrankingen (Källa: Global Gender Gap Report, 2013)

Trots att Sverige har en fjärdeplats totalt sett, är det enbart när det gäller politisk makt som vi är bland de topp fyra länderna. Såväl Norge som Finland är i topp för tre av sub-indexen och Island toppar listan för två delkomponenter. Även om Finland är det land som förefaller vara bäst utifrån rankingen i tabellen ovan är det en sammanvägd poäng som avgör den totala rankingen. Sverige ligger på en relativt låg ranking för framförallt utbildning och hälsa, men även för ekonomiska möjligheter är vi långt efter Norge. Ekonomiska möjligheter mäter bland annat andelen kvinnor i ledande positioner samt skillnader i ersättningsnivå. Kvinnor i Sverige är som bekant underrepresenterade på ledande positioner i näringslivet. Exempelvis är det vanligare att en VD på ett börsnoterat bolag heter Johan (för några år sedan var det Lars) än att densamme är en kvinna (se AllBright-rapporten). Affärsvärlden beskriver även hur andelen kvinnor som är VD i våra börsbolag har sjunkit under 2013. Något jag diskuterar i en relaterad blogg om kvinnors högre benägenhet att lämna en VD post.

I DN (5 November, 2012) framgår att kvinnor som gör karriär är sjukskrivna i högre utsträckning än män, särskilt efter att de fått sitt andra barn. Socialministern förklarar detta genom att poängtera att kvinnor har samma förväntningar i näringslivet som män medan männen tar mindre ansvar hemma.

För de som satsar på karriären är VD-posten oftast den position man eftersträvar, men i ljuset av Försäkringskassans senaste utredning kan det även vara en position som skapar svårigheter för kvinnor som försöker finna balans mellan arbete och privatliv. Därför finner jag det intressant att titta på vilken civilstatus kvinnor och män har bland de som är VD i våra svenska privatägda företag [1]. Jag har även valt att skilja på dem som är VD för ett företag de äger (entreprenörer) och dem som är anställda som VD i ett företag (anställda). Trots att gruppen män och kvinnor är relativt lika vad gäller medelålder och antal barn framträder några intressanta (statistiskt signifikanta) skillnader vad gäller deras civilstatus. I Figur 1 framgår hur stor andel av respektive grupp som är gifta (eller sammanboende med barn eller har ingått ett registrerat partnerskap) medan Figur 2 visar andelen skilda för respektive grupp.

Figur 1. Andel VD:ar som är gifta/sambo/regestrerade partner fördelat över män och kvinnor samt om de äger företaget (entreprenörer) eller är anställda som VD (anställda).

Figur 2. Andel VD:ar som är skilda/separerade partners fördelat över män och kvinnor samt om de äger företaget (entreprenörer) eller är anställda som VD (anställda).

Det finns en del skillnader som är intressanta att belysa. För det första har män som är anställda som VD i mycket högre grad en civilstatus som gift. För den grupp av ledare som även äger sitt företag ser vi ingen skillnad mellan könen när det gäller andelen som är gifta. Sannolikheten att vara skild är betydligt högre bland kvinnor som är VD än bland män. Det är även betydligt vanligare att kvinnor som är anställda som VD är skilda än de som är entreprenörer. I separata (men ej rapporterade analyser) har jag tittat på företags olika storleksklasser. Mönstret är liknande förutom att det är främst bland de mindre företagen med färre än 10 anställda där kvinnor som är entreprenörer har lägre sannolikhet att vara skilda än de som är anställda som VD. Bland de större företagen med fler än 200 anställda är kvinnor som är ägare och VD skilda i störst utsträckning. Det är dock tydligt att kvinnor som är VD, oavsett företagsstorlek, är mindre benägna att vara gifta och mer benägna att vara skilda än männen.

Vad kan vi då utläsa av detta? Resultaten förstärker de slutsatser som tidigare framkommit, nämligen att det förefaller svårare för kvinnor att finna balans mellan karriär och familjeliv. Intressant nog, förefaller denna balans vara något lättare för dem som driver eget företag (om företaget är mindre). Detta kan vi tolka som att i många fall kan entreprenörskap erbjuda en flexibilitet som hjälper kvinnor finna balans mellan arbete och privatliv. Men sorgligt nog verkar det vara så att kvinnor får välja mellan karriär och familj, medan männen kan få både och. Detta leder naturligtvis till frågan om vad som leder till denna bild. Är kvinnor mer benägna att skilja sig på grund av sin VD-post och karriärval, eller är kvinnor som är ogifta och frånskilda i högre grad rekryterade till VD-poster?

[1] Jag har utgått ifrån SCB:s definition av operativ företagsledare, vilket för aktiebolag motsvarar VD, men för enskild firma är det den person som enligt SCB klassas som företagsledaren. Jag har även gjort analyserna på olika storleksklasser för att säkerställa att små enskilda firmor inte snedvridit resultaten, dessa diagram är ej inkluderade här. Jag har även jämfört resultaten ovan med totalbefolkningen för att säkerställa att resultaten inte är en reflektion av hur det ser ut hos totalbefolkningen.