Straffas moderskap lönemässigt i Sverige? En kommentar om årets Nobelpristagare i ekonomi

Traditionellt sett har en förklaring till skillnader i löner mellan män och kvinnor nämligen varit att kvinnor inte haft samma utbildningsnivå samt att de har gjort andra karriärval. Goldins forskning visar dock på att roten till könsskillnader i löner snarare uppkommer när kvinnor får sitt första barn.

Men i vilken utsträckning är då forskningen relevant i ett land som Sverige som ofta ses som en global förebild när det kommer till jämställdhet? Påverkar moderskapet kvinnors möjlighet att hålla jämna steg med män lönemässigt på arbetsmarknaden även här? Detta är en fråga jag har varit med och studerat. För att besvara den genomförde vi en analys baserat på data för tidsperioden 1990 till 2018.

Våra resultat visar att kvinnor som skaffat barn i genomsnitt får en minskning på cirka 6–8% i sin årliga inkomst, jämfört med kvinnor som inte har skaffat barn. Män som skaffat barn får en motsatt utveckling och ser i stället en genomsnittlig löneökning med 2%. Vår studie undersökte också löneskillnader mellan könen inom olika sektorer och fann att det var större löneskillnader inom den privata sektorn än inom den offentliga sektorn. Dessutom är löneskillnaderna mellan kvinnor och män mer omfattande i mindre företag än i större företag.

Vår studie visar att även ett jämställt land som Sverige har utmaningar i vår strävan efter lika löner mellan könen. Allra störst är utmaningarna alltså i den privata sektorn och mindre företag. Claudia Goldins arbete är med andra ord ytterst relevant även i ett världens mest jämställda länder.

Länk till studien