Ur askan i elden – från pandemi till skenande inflation

Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar.

Om priserna på några enstaka varor eller tjänster stiger är det inte inflation. Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar och kan till exempel bero på att varan eller tjänsten i fråga blir svårare att få tag på.

Prisökningen ska alltså vara allmän, men också bestående, för att man ska prata om inflation.

Man mäter inflationen genom att räkna ut hur mycket konsumentpriserna har ökat under en 12-månadersperiod. Om inflationen är 2 procent är konsumentpriserna 2 procent högre än vad de var för 12 månader sedan. Riksbankens mål är att inflationen ska vara låg och stabil omkring just 2 procent.

Riksbankens huvudsakliga verktyg att påverka inflationen är styrräntan. När styrräntan höjs stiger andra räntor i ekonomin, vilket i sin tur minskar konsumtions- och investeringsviljan bland hushåll och företag och därmed deras efterfrågan på pengar. När efterfrågan på pengar sjunker minskar inflationstrycket. En räntehöjning leder alltså både till lägre inflation och lägre BNP. På motsvarande sätt kan Riksbanken öka BNP och inflationen genom att sänka styrräntan.

Vad beror inflationen på?

Det finns många orsaker till att det uppstår inflation. Till dessa hör bland annat:

Expansiv penningpolitik: Om Riksbanken tillför för mycket pengar till ekonomin stiger priserna och pengarnas värde urholkas.

Stor efterfrågan: Om folk vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen kan producera.

Utbudsstörningar: Om kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger kan företagen behöva höja sina priser för att kompensera för stigande produktionskostnader.

Förväntningar: Om företag och hushåll tror att priserna ska öka kan de anställda kräva högre lön för att bibehålla deras köpkraft. Detta kan i sin tur tvinga företagen att höja sina priser.

Alla dessa faktorer är relevanta för att förstå dagens höga inflationsläge.

Hur har inflationen utvecklats?

Sedan 1990-talet har inflationen över lag följt en lugn och låg bana. De senaste åren har inflationen till och med varit för låg, dvs lägre än inflationsmålet. Därför har Riksbanken (och många andra centralbanker runt om i världen) bedrivit en mycket expansiv penningpolitik.

Men sedan början av 2021 har inflationen börjat stiga. Svårigheter att möta den snabbt stigande efterfrågan efter pandemin ledde till kraftiga uppgångar i råvarupriser, transportpriser och så småningom även företagens producentpriser.

Förra året steg inflationen i USA, men i Sverige och euroområdet var effekterna ännu relativt begränsade. Riksbankens bedömning då var att det fanns goda skäl att tro att uppgången i inflationen var övergående och att oron för en varaktig uppgång i svensk inflation inte borde överdrivas. Man talade om en övergående global prischock.

Nu är läget onekligen ett helt annat. Utvecklingen de senaste månaderna har tagit många experter och centralbankschefer på sängen. I maj i år uppgick den svenska inflationen till hela 7,2 procent, den högsta nivån på 30 år. För bara ett år sedan var inflationen 2,1 procent, och så låg som 0 procent året dessförinnan.

Även om energipriserna stigit ytterligare till följd av Rysslands invasion av Ukraina sker prisökningen på bred front. Enligt SCB blev i stort sett allt – kött, mjölk, ost, kläder, möbler, el och restaurangbesök – dyrare förra månaden.

Hur kan inflationen dämpas?

För att dämpa inflationen räknar Riksbanken med att höja styrräntan i omgångar från dagens 0,25 procent till strax under 2 procent om tre år, men olika bedömare menar nu att man borde gå snabbare fram än så. Igår (15/6) höjde den amerikanska centralbanken Fed sin styrränta med 0,75 procentenheter, den största höjningen sedan 1994.

Ett skäl att gå snabbt fram är att dämpa marknadens inflationsförväntningar. I takt med att inflationen stigit har även förväntningarna om en högre inflation i framtiden också gått upp. Om Riksbanken uppfattas som beslutsam i sina försöka att dämpa inflationen kommer hushåll och företag beakta det i sina beslut kring sparande, konsumtion och lönesättning.

Av särskild betydelse är den kommande avtalsrörelsen som inleds i höst när det lär ställas krav på större nominallöneökningar för att kompensera för den högre prisnivån. Samtidigt har både arbetsgivare och fackföreningar intresse av en långsiktigt balanserad löneutveckling som inte tillåts spåra ur, beroende på en alltför hög inflation.

Vilka är riskerna med att höja räntan?

En högre styrränta dämpar visserligen inflationstrycket, men mattar samtidigt konjunkturen. Utmaningen för Riksbanken (och andra centralbanker) är att få till en ekonomisk mjuklandning och undvika en recession. Det är enklare sagt än gjort med tanke på det osäkra omvärldsläget och en redan försvagad BNP-utveckling. För den Europeiska centralbanken (ECB) är de höga statsskulderna bland länderna i Sydeuropa en huvudvärk – klarar de högre lånekostnader?

Svenskarnas rekordhöga skuldsättning under de senaste decennierna, delvis orsakade av det låga ränteläget, utgör också en risk. När räntorna stiger får hushållen förbereda sig på högre bostadskostnader. Många kommer också tvingas hålla igen på annan konsumtion och se över sin hushållsbudget.

Exakt vilka nivåer inflationen hamnar på är svårt att förutse. Men man bör åtminstone vara beredd på att prishöjningarna pågår under återstoden av året och även under nästa år.

Kontakt