Innovationsbromsar och möjliggörare – institutioner minst lika viktiga som teknologi

2018-02-05

innovation

Samtidigt som Sverige har flera framgångsrika företag i kunskapsintensiva branscher finns det viktiga delar av ekonomin som kännetecknas av svag innovationskraft. Förklaringar till att vissa företag lyckas och andra misslyckas med innovation har forskare intresserat sig för länge. Tidigare forskning har utöver branschtillhörighet lyft fram faktorer som företags storlek, resurser, ledarskap, rutiner och tillgång till kunskap i nätverk. Gemensamt för dessa förklaringar är att de primärt utgår från företagens förmåga att skapa kunskap och lösa problem, medan de mer eller mindre förbiser individers drivkrafter för förnyelse, liksom samhällets förmåga att tillgodogöra sig nya produkter och tjänster.

Med stöd från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse arbetar forskare vid JIBS med ett projekt om förutsättningar och hinder för innovation i svensk industri. Syftet är att bidra med förklaringar till de skillnader som finns mellan företag och branscher, och förslag till hur näringsliv och samhälle kan påverka de förutsättningar och hinder som vi identifierar. Projektet är alltså både vetenskapligt och samhällsekonomiskt motiverat.

I projektet söker vi förklaringar till skillnader i innovationskraft genom att studera de samhälleliga spelregler som styr individers och organisationers beteende. Inom innovationsforskning brukar dessa spelregler benämnas institutioner. Vi utgår från antagandet att det inte är teknologiska begränsningar som utgör det primära hindret för innovation, utan människors och organisationers benägenhet och förmåga att ta tillvara de möjligheter som finns. Vi utgår också från att denna benägenhet och förmåga varierar mellan olika delar av befolkningen. Vi skiljer mellan tre sorters institutioner: regulativa, normativa och kognitiva. Dessa är ömsesidigt beroende, men det finns analytiska skäl att specificera dem var för sig.

Regulativa institutioner är lagar, regler och standards. De är legalt sanktionerade och oftast territoriellt förankrade. De upprätthålls av någon form av auktoritet. Ett exempel på hur regler kan hindra innovation hämtar vi från Cognac, staden och regionen där drycken med samma namn produceras. För flera hundra år sedan reglerades processen för att framställa cognac och denna reglering har varit oförändrad sedan dess. Därför produceras cognac idag enligt exakt samma principer och tekniker som i början av 1800-talet. Detta har ironiskt nog utvecklats till en garant för kvalitet, trots att det med dagens teknologi skulle gå att framställa cognac av högre kvalitet genom effektivare processer om man avvek från regleringen. Problemet är att man då skulle behöva sälja det som brandy istället för cognac och därmed tappa 80 procent av värdet.

Normativa institutioner är moraliskt upprätthållna och återskapade genom interaktion i gemenskaper. Den som bryter mot normer betraktas som udda och utesluts på sikt från gemenskapen. Ett exempel på hur normer kan hindra innovation hämtar vi från den svenska skogsindustrin, där det sedan ganska lång tid tillbaka har gjorts experiment med enzymbaserade processer för att producera etanol och kemikalier istället för papper. Det har inte fungerat särskilt bra att skala upp dessa experiment eftersom skogsindustrins representanter inte tycks gilla tanken på att bryta ner råvaran, och eftersom konsumenter inte heller verkar förstå och uppskatta innovationen och därmed inte är beredda att betala extra för en plastpåse som tillverkats av skog istället för olja.

Kognitiva institutioner är kulturellt betingade och för givet tagna föreställningar. Ett exempel på hur föreställningar kan hindra innovation hämtar vi från livsmedelsindustrin. I början av 2000-talet gjordes flera experiment med så kallade funktionella livsmedel med hälsofrämjande effekter (ett av de mest kända exmplen är fruktdrycken Proviva). De små forskningsbaserade företagen lyckades navigera i regelverken och hantera de etiska utmaningar som finns i gränslandet mellan läkemedel och mat. Däremot lyckades de inte påverka konsumenters föreställningar och efterfrågan, och därför har vi idag inte speciellt många framgångsrika funktionella livsmedel. Istället växer marknaden för organiskt och naturligt producerade livsmedel eftersom den harmonierar bättre med de föreställningar som finns om hälsa och miljömässig hållbarhet.

Genom fördjupade studier, bortom de förenklade exempel som presenterats ovan, hoppas vi att vår forskning kan skapa större kunskap om innovationshämmande institutioner och hur de kan påverkas. Genom sådan kunskap vill vi också i förlängningen bidra till ökad innovationskraft i svensk ekonomi.

Den som vill fördjupa sig i våra tidigare studier av institutioners betydelse för innovation kan läsa dessa tre artiklar: