En fröjdefull jul, men inte för alla

Foto: Jeremy Wong/Unsplash

2022-12-19

När detta inlägg skrivs, sitter jag och tittar upp mot himmel i rosa och ljusblått, trots att klockan är 15 på eftermiddagen är det redan skymning. En skymning över värmländska snöklädda träd, från fönstret vid skrivbordet där jag sitter.

Jag som skriver tog en masterexamen i gerontologi detta år, har en grundutbildning i folkhälsovetenskap och jobbar som processledare suicidprevention. December, den inledande vintermånaden som kan vara mörk och kall men där ljus och gemenskap värmer svenska hem och hjärtan. Vissa hem, vissa hjärtan.

Min masteruppsats handlade om ensamhet, närmare bestämt om svenska kommuners insatser för att motverka ensamhet bland äldre vuxna. Runt 10 procent beräknas vara ofrivilligt ensamma av äldre personer i Sverige. De som upplever ensamhet har en sämre hälsa över lag, högre risk för demenssjukdom, psykisk ohälsa och dödlighet. Upplevelse av ensamhet är även förknippat med smärta och ett större vårdsökarbeteende.

En enkät skickades ut till Sveriges 290 kommuner varav 101 svarade. Kommunerna visar på en bredd av insatser. Vanligt var generella insatser som är öppna för alla äldre till exempel mötesplatser och olika typer av aktiviteter. En hel del kommuner gör mer riktade insatser för att fånga upp de som upplever sig ensamma, som hembesök till en specifik åldersgrupp. Flera kommuner är i uppstartsfasen för stora, ambitiösa projekt där de utreder hur ensamheten ser ut i just den kommunen. Många har svårt att nå målgruppen och utfallen av insatserna är oklara då få resultat av utvärderingar redovisas.

Det är osannolikt att de universella insatserna, det vill säga de som är öppna för alla, når de som behöver det mest. Hälsan är inte jämlikt fördelad i befolkningen och universella insatser tenderar att nå de som redan har det bra. Personer som har psykiska eller fysiska svårigheter alternativt saknar det sociala stödet, behöver kompensation för att ta del av de öppna främjande insatserna. Selektiva eller indikerade insatser, det vill säga att rikta sig till de som är i riskzon eller de som redan är ensamma, ser ut att fungera bättre för att motverka ensamhet bland äldre. Exempel på selektiva och indikerade insatser kan vara uppsökande verksamhet, till exempel hembesök, stödsamtal, ensamhetsscreening eller insatser för äldre som bor ensamma.

Ensamhet är en subjektiv känsla, ett tillstånd vi kan gå in och ut ur. Ett hej eller ett leende, en varm blick eller trevlig kommentar kan värma ett ensamt hjärta.

Jag önskar er alla en fröjdefull jul!

Författare

Jolin Sewén, Student Nordic Master’s Degree Program in Gerontologi – NordMaG, jobbar på Fyrbodals kommunalförbund

Institutet för gerontologi

Visa alla mina bloggposter

Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.