Tydligare riktning för forskning och innovation – nu ska den möta samhällsutmaningar

Synen på forskning och innovation har förändrats över tid, vilket beskrivs av två forskare vid University of Sussex Forskningspolitikenhet, Johan Schot och Edward Steinmueller. Efter andra världskriget fanns en övertygelse att staten behövde finansiera vetenskaplig forskning, som skulle vara tillgänglig för alla. Privata företag skulle finansiera tillämpad forskning, utveckling och kommersialisering och använda patent för att skydda det de utvecklat. Genom att stödja forskning, som företag sedan utvecklar till kommersiella produkter, kunde staten bidra till ekonomisk tillväxt.

Under 1970- och 1980-talet ifrågasattes antagandet att kunskap enkelt kunde spridas över nationsgränser och den förenklade synen på hur vetenskapliga resultat kunde kommersialiseras. Ett nytt perspektiv på forskning och innovation utvecklades med större hänsyn till utmaningen att utveckla en vetenskaplig upptäckt till en tillämpning som gick att kommersialisera. Innovationsprocessen sågs som mer komplex och för att stödja denna process behövde staten göra mer än att finansiera forskning. Stöd behövdes även för att öka koordineringen och samverkan mellan aktörer, vilket exempelvis kunde ske genom att bygga kluster av aktörer.

Något som förenar de ovan beskrivna perspektiven är att all innovation ses som positiv och som bidragande till tillväxt och konkurrenskraft. Eventuella oönskade effekter av innovation fick korrigeras i efterhand. Med facit i hand kan det anses att detta är något naivt. Ofta har negativa effekter av innovationer upptäckts efter att de redan nått en stor spridning. Ett tydligt exempel är användningen av bekämpningsmedel som DDT på sextiotalet.

Vårt samhälle står idag inför omfattande ekologiska och sociala utmaningar, så som klimatförändringar, överutnyttjande av resurser, allvarlig degradering av ekosystem, fattigdom och orättvis resursfördelning mellan länder och individer. Vi kan inte lösa dessa utmaningar med ”mer av samma”, utan måste finna lösningar som ställer om vår nuvarande samhällsstruktur och driver utvecklingen av samhället i en hållbar riktning.

Forskning och innovation är en viktig del i hur vi finner dessa nya lösningar. Men perspektivet att all innovation är bra är nu ifrågasatt. Tidigare har statligt stöd inte försökt styra vilken samhällspåverkan forskning och innovationer ska ha, men nu är riktningen själva utgångspunkten – forskning och innovation ska bidra med lösningarna på samhällsutmaningar.

Hur vi styr en komplex innovationsprocess mot att möta samhällsutmaningar vet vi nog inte fullt ut idag. Forskning inom evolutionär ekonomi och sociotekniska system pekar på vikten av att involvera många olika typer av aktörer och att skapa möjligheter för lärande och experimenterande på samhällsnivå samt att vi ska tillåta många olika lösningar att utvecklas och inte försöka välja bara ett alternativ på ett tidigt stadium. Nu startar forskning om innovationssystem på JIBS och jag och mina kollegor ser fram emot att bidra med kunskap om hur forskning och innovation kan möta samhällets stora utmaningar.

Vill du läsa mer finns en sammanfattning av artikeln av Schot och Steinmueller som du hittar här: Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hela artikeln hittar du här: Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kersti Karltorp är forskare och intresserad av omställningen mot ett hållbart samhälle, förnybar energi och innovations- och teknikpolitik. Tycker att vi behöver öka takten i förändringen av vår livsstil och ser samverkan mellan forskning och omgivningen som en pusselbit för att detta ska ske.

(Foto: Jan-Olof Yxell)