Lärare och forskare vid Hälsohögskolan.
Att forska tillsammans med ungdomar, hur gör man det?
Att involvera den målgrupp som forskningen berör har under senare år blivit alltmer vanligt. Att målgruppen själv involveras kan innebära större träffsäkerhet i insatser som görs baserat på de resultat som forskningen kommit fram till då målgruppen själva varit involverade. När det gäller forskning som rör barn och ungdomar möjliggör detta också ur barnrättssynpunkt att de ges möjlighet att göra sin röst hörd.
Jag har under det gånga året arbetat med en studie där jag tillsammans med forskare vid Uppsala universitet bad ungdomar själva utforska sina egna sociala medier för att synliggöra pågående samtalsämnen relaterade till COVID-19. Ungdomarna rekryterades via forskarnas egna nätverk och sociala medier och det fanns ett stort intresse för att vara med. Ungdomarna fick under jullovet 2020 betalt för att under några timmar söka och sammanställa information som jag och mina kollegor vid Uppsala universitet analyserade. Ingen känslig forskningsdata samlades in och alla ungdomar under 15 år fick lämna eget och vårdnadshavares samtycke. Varje ungdom fick också en ansvarig forskare som mentor som de kunde kontakta under arbetet med att samla in material. Vi ordnade ett digitalt uppstartsmöte där vi bjöd in både vårdnadshavare och ungdomar för att ge information om studien och ge dem möjlighet att ställa frågor. Efter att datainsamlingen var genomförd arrangerades också en uppföljningsträff med ungdomarna.
Totalt samlade ungdomarna in material från en rad olika källor såsom Twitter, Facebook, discord, BRIS, Instagram, TikTok mm. Vi fick ett som vi kallar det på forskningsspråk ”rikt material” vilket innebär att det fanns mycket information att hämta från det material som ungdomarna skickade in. Det handlade om s.k ”memes”, youtubeklipp, kommentarer till inlägg från olika sociala medier där teman relaterade till pandemin beskrevs. Vi bad också varje ungdom att skriva en förklaring till varför de valt det material de valt, dvs en motivering till de inlägg, filmklipp eller ”memes” som de samlade in utifrån studiens syfte. Materialet och kommentarerna har sedan analyserats i två delstudier varav den ena är inskickad till en vetenskaplig tidskrift. Resultatet visade hur viktigt sociala medier är för ungdomars kommunikation under kristider som en pandemi som inneburit en drastisk ökning av skärmtid och surfande på internet. Resultatet visade också hur viktigt det är för ungdomar att få uppdaterad information som känns relevant för dem och det sammanhang de befinner sig i.
Jag kommer tillsammans med Maria Thell, doktorand vid Uppsala universitet att presentera delar av resultatet av dessa studier vid ett seminarium på Barnrättsdagarna i Karlstad nästa vecka. Temat för årets barnrättsdagar är ” Varje barns rätt till utbildning och information” vilket resultatet av våra studier har en stark koppling till. Seminariet hålls under temat ”Unga och deras medieanvändning” tillsammans med Statens medieråd. Här kan du läsa mer om seminariet: https://www.barnrattsdagarna.se/forelasning/3g-unga-och-deras-medieanvandning/
Här kan du läsa mer om Barnrättsdagarna: https://www.barnrattsdagarna.se/program-2022/
Intervju om projektet på Sveriges Radio P4 Jönköping (inslaget kommer ca 1 tim 40 min in): https://sverigesradio.se/avsnitt/1934170
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
