En analys av forskningens publikationsmönster

Jag tänker utnyttja mig av denna data för att göra en analys över forskningens publikations­mönster vid just detta lärosäte, ett lärosäte som dessutom är bestående av fyra olika fackhögskolor med specifika ämnesprofiler. Tanken är att detta underlag kan tjänstgöra som en approximation över hur det kan se ut även på andra svenska lärosäten och respektive ämnesområde.

För att det skall bli intressant gör jag ett urval på de mest centrala publikationstyperna; vetenskapliga artiklar, böcker, bokkapitel, avhandlingar samt granskat konferenstryck. Som utgångspunkt väljer jag 2015 samt data från förra året 2019. En total för respektive fackhögskola kommer jämföras med respektive publikationstyp för att se relationer baserat på respektive ämnesprofil där Tekniska högskolan (JTH) står för teknik, Jönköping International Business School (JIBS) står för företags- och nationalekonomi, Hälsohögskolan (HHJ) står för hälsa och omvårdnad samt slutligen Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) står för pedagogik och kommunikation. Det är inte en exakt beskrivning av den totala verksamheten vid fack­högskolorna utan en huvudsaklig inriktning. 

Låt oss då se närmare på hur publikationsmönstret ser ut för respektive publikationstyp och fackhögskola/ämnesområde 2015 (avrundat till hela procent).

Teknikområdet vilar till stor del på två publikationstyper nämligen konferenstryck och vetenskapliga artiklar där just konferenstryck står för den största delen med 58% av deras totala produktion. Ekonomiområdet har en större bredd i sin produktion där tre olika publikationstyper står för ungefär en tredjedel var. Dessa är vetenskapliga artiklar, konferenstryck och bokkapitel där vetenskapliga artiklar är den största gruppen med 39% av den totala produktionen. Inom hälsa och omvårdnad är vetenskapliga artiklar den klart dominerande publikationstypen med hela 75% av den totala produktionen. Konferenstryck kommer därefter men ligger dock bara på 15%. Slutligen området pedagogik och kommunikation har igen lite mer spridning bland publikationstyperna. Störst är vetenskapliga artiklar med 44%. Sedan följer konferenstryck med 32% och bokkapitel med 19% av den totala produktionen.

Mer intressant kan det kanske vara att se på den senaste datan vi tagit fram som är från 2019. Ser vi samma mönster eller har det skett förändringar i publiceringsmönstret under dessa år.

Även denna gång börjar vi med teknikområdet och ser att det fortfarande är konferenstryck och vetenskapliga artiklar som är de två i särklass vanligaste publikationstyperna. Det som har hänt är dock att tyngdpunkten har skiftat mot vetenskapliga artiklar vilka nu har passerat konferenstryck och står för 47% jämfört med konferenstryck 42% av den totala produktionen. Ekonomiområdet har fortfarande samma tre publikationstyper med större representation. Skillnaden är att vetenskapliga artiklar nu har fortsatt att växa på de andras bekostnad och är uppe i 50% av den totala produktionen. Området hälsa och omvårdnads produktion domineras fortfarande av publikationstypen vetenskapliga artiklar som även om andelen minskat står för 69% av totalen. Konferenstryck är då den publikationstyp inom området som ökat under dessa år. Avslutningsvis ser vi återigen på området pedagogik och kommunikation så är det tre olika publikationstyper som är större än de andra men de tenderar att jämna ut sig något samtidigt som konferenstryck passerar vetenskapliga artiklar och är med sina 41% av den totala produktionen den nu vanligaste publikationstypen.

Som vi kan se finns det föga överraskande skiftande publikationsmönster inom de olika områdena. Samtidigt ser vi också att detta mönster inte är statiskt utan förändras och det ganska märkbart över tid, det överraskade mig. Det kan bli intressant att återkomma till denna data och i framtiden se vad som händer och vilken utveckling vi vid det tillfället kan uttyda. 

Stort tack till Stefan Carlstein som var behjälplig med data.