.jpg)
Civilekonom som arbetar som bibliotekarie med intresse för öppen vetenskap, vetenskaplig publicering samt forskningsdata.
Är forskningspublicering på svenska hotad?
I min förra bloggpost
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. berörde jag specifikt avhandlingen som en vetenskaplig publikationstyp och forskningsprodukt som genomgått stora förändringar under 2000-talet. Då fokuserade jag främst på avhandlingens förändring från monografi mot sammanläggningsavhandling bestående av flera vetenskapliga artiklar och de bakomliggande faktorer som finns samt de konsekvenser det medför.
En av konsekvenserna som jag blev intresserad av var den att sammanläggningsavhandlingen av naturligt skäl publiceras på engelska då de vetenskapliga artiklarna som ingår publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter. Det ligger helt i linje med den strategi mot ökad internationalisering Sverige som forskningsnation har stakat ut för framtiden.
Ett motsatsförhållande råder dock då man samtidigt ger lärosätena, genom den tredje uppgiften, ett uppdrag att sprida sin forskning till det omgivande samhället. Blir då engelska sammanläggningsavhandlingar verkligen ett bidrag till den öppna tillgången av svensk forskning som man söker som en del i att stärka demokratin och är det den bästa vägen att öka medborgarnas möjlighet att ifrågasätta falska påståenden samt överbrygga kunskapsklyftan i dagens kunskaps- och informationssamhälle?
Hur ser då de totala siffrorna ut för de avhandlingar som publicerats från år 2000? Jag använder återigen data från Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) och de registreringar som markerats som publicering av en doktorsavhandling oavsett vilket typ av avhandling det är frågan om, monografi eller sammanläggningsavhandling.
Det jag snabbt fastställer är naturligtvis att den totala produktionen av avhandlingar har ökat och det med hela 67% hos de i DiVA ingående medlemmarna, vilka är en majoritet av de svenska lärosätena. Även publiceringen på engelska har ökat i antal samtidigt som publiceringen på svenska har minskat. Tittar jag närmare på förändringen mellan de båda språken för denna 15-årsperiod så har den svenska publiceringen minskat med cirka 15% medan den engelska publiceringen har mer än fördubblats. En minskning av avhandlingar publicerade på svenska med 15% låter kanske inte så alarmerande men jämför man relationen för respektive språk mot totalen för varje år så blir siffrorna annorlunda.
Vi kan då konstatera en halvering av andelen avhandlingar publicerade på svenska per specifikt år. Det ser klart mer problematiskt ut i beaktande av att när den totala produktionen av doktorsavhandlingar ökar med två tredjedelar så halveras produktionen på svenska.
Forskningens vetenskapliga publicering tar olika former. Att den vetenskapliga artikeln, vilken är att se som den i särklass viktigaste, sker på engelska är självklart och nödvändigt. Men att den slutliga produkten från svensk forskarutbildning på detta sätt anglifieras och görs svårtillgänglig för det omgivande samhället, är det verkligen önskvärt och vad medför det i förlängningen?
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
