Detta är en av frågorna som ställts i den enkät som vi använder som underlag i vårt forskningsprojekt. Med tanke på att vi tidigt fick information om att särskilt äldre var en riskgrupp och att de s.k. ”70 plussarna” skulle vara särskilt försiktiga så skulle man kunna tänka sig att oron också såg olika ut i olika ålderskategorier.
I enkäten från 2020 gick det en fråga ut om hur oroad man var för coronaviruset och dess konsekvenser för egen del. Vi har delat upp svaren baserat på en rad ålderskategorier i figuren nedan:
Här är det tydligt att oron ökade väsentligt ju äldre individen var. Allra mest oroade var de i ålderskategorin 80-85 år. Andelen som var ganska eller mycket oroade för egen del var väsentligt högre än vad vi såg i de lägre ålderskategorierna. I den yngsta ålderskategorin 16-19 år var i princip 4 av 5 inte särskild oroad eller inte oroad alls för egen del.
Samtidigt så fanns det självklart en anledning även för yngre att känna oro för nära och kära i andra ålderskategorier. Så när frågan om hur oroad man var för coronaviruset och dess konsekvenser för de närstående så ser oron väsentligt annorlunda ut än i figuren ovan. Oron för de närstående illustreras i figuren nedan:
När det gäller oron för nära och kära så var den yngsta generationen i princip lika oroade som den allra äldsta generationen. De grupper som i högst grad sa att de inte var särskilt oroade eller inte oroliga alls var främst individer i åldern 40 till 69 år. Kanske kan detta bero på att de i vissa fall inte längre har föräldrar i livet att oroa sig för och att barnen inte uppfattas som en utsatt grupp? Självklart visar även denna ålderskategori en stor oro för nära och kära, men den är relativt lägre än de som är yngre och äldre.
Även värt att notera är att medan en relativt stor andel bland de yngre inte kände någon oro alls för egen del (figuren längst upp) så var det ytterst få bland alla ålderskategorier som inte kände någon oro alls för de närstående.
Sammantaget fanns det alltså en ganska omfattande oro i samhället under 2020 både för att man själv skulle drabbas av viruset men framförallt att en närstående skulle göra det.
Men coronaviruset och dess konsekvenser fick ju inte bara en påverkan på individers hälsa. Det fick även en samhällspåverkan. Oron för detta ska vi titta på i nästa bloggpost.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.
