Professor i nationalekonomi; forskar om regional utveckling, städer och kreativitet, gillar städer i alla former.
Stad och land i det amerikanska presidentvalet
Även om Covid-19 påverkat möjligheten till valkampanjande så har nog ändå ingen missat att det är val på gång i USA just nu. Valet står alltså mellan den redan sittande president Trump och utmanaren och demokraten Biden.
Under alla de år som jag jobbade i Toronto så var det en del av arbetet att noga följa vad som hände i amerikanska presidentval och inte minst att analysera prognoser och valutgången – oftast då med ett fokus på geografiska skillnader.
Så varför inte göra detsamma om än från Sverige. Till att börja med ska man komma ihåg att politiska preferenser är relativt fasta över tid om man tittar på de aggregerade värdena på staterna. Med andra ord så är republikanska stater ofta republikanska i val efter val (och vice versa). Scatterplotten nedan visar till exempel andelen som röstade på McCain i valet 2008 och vad prognoserna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.nu visar för Trump i undersökningar enligt 538 som baserar sin prognos på en rad undersökningar och sedan väger ihop dem:
De stater som ligger en bit ovanför linjen är de som i detta val förväntas ge ett ännu starkare stöd till den republikanske kandidaten Trump än vad man gav till McCain 2008 (och de som ligger in bit nedanför linjen visar alltså motsatsen).
Ur demokratiskt perspektiv ser det istället ut enligt följande (vilket ju är en slags motsatt spegelbild av det vi ser ovan):
Stater som här ligger långt över linjen är alltså de med en starkare tendens att rösta demokratiskt enligt prognoserna än vad man gjorde vid valet av Obama 2008, medan de som ligger långt ifrån under linjen visar det motsatta.
En aspekt som fått större fokus under senare år är skillnaden mellan hur stad och land tenderar att rösta – troligen beroende på att utmaningarna ser väldigt olika ut beroende på var man bor. Låt oss därför ta en titt på hur prognoserna i detta val relateras till andelen av statens befolkning som bor i ett urbant respektive ruralt område:
Även baserat på prognoserna i detta stundande val ser vi hur Trump beräknas få ett starkare stöd från stater med en högre andel av befolkningen boende utanför urbana områden, medan det motsatta gäller för Biden.
Varför ser det då ut som det gör? Dels beror det på att USA är ett väldigt stort land med stora kulturella skillnader inom landet. Men att geografi har kommit att bli så pass viktigt tror jag beror på att vår vardag i hög grad påverkas av var vi bor någonstans. De utmaningar som individer på landsbygden står inför är inte desamma som för de som bor i staden. Och kanske är det så att kandidaterna och partierna är olika bra på att uppfatta dessa verkligheter och adressera dem.
Men naturligtvis kan prognoserna även relateras till en rad andra faktorer än stad och land och det tänkte jag ägna lite tid åt här på bloggen fram till valet.
Detta är en bloggtext. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Jönköping University.