Beviljade projekt 2024-2025

Projektet Goda exempel för skolnärvaro Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. syftar till att göra en kartläggning av det arbete som pågår i Jönköping och Värnamo kommun för att öka skolnärvaro och bidra till att bygga upp ett systematiskt och hållbart arbete på området. Projektet bygger på interprofessionell samverkan mellan skolpersonal, lärarutbildare och forskare från utbildningsvetenskap, hälsovetenskap och humaniora. Målet är att skapa verktyg för att öka skolnärvaron och möjliggöra framgång i form av godkända betyg och slutbetyg. Projektledare är Maria Bäcke, lektor i litteraturvetenskap.

Projektet Talrelationer i fokus - ett ULF-projekt om matematikundervisning i F-3, är ett samverkansprojekt som utgår ifrån ett behov att utveckla matematikundervisning för att på sikt öka elevers måluppfyllelse i matematik i Mullsjö kommun. Medverkande är Anna-Lena Ekdahl och Per Håkansson, Högskolan för lärande och kommunikation, tillsammans med Cecilia Rejgård och Christina Widigs, Mullsjö kommun.

 

Beviljade projekt 2022

Projektet Hur naturmiljön bidrar till barns språkande fokuserade på platsens betydelse för språklärande i naturmiljöer, d.v.s. hur naturens många kvaliteter och fenomen på olika sätt stimulerar barns språkande. Det huvudsakliga syftet var att utforska lärares erfarenheter av naturmiljöns påverkan på barns språklärande – inbegripet kommunikativ förmåga och motivation, språkförståelse, vokabulär och uttal.

Studien tog avstamp i ERASMUS+-projektet Early Language Development in Nature (ELaDiNa, 2021-2023), och fortsatte under våren 2023 genom gruppsamtal med förskollärare verksamma i Jönköping.

Datainsamling skedde dels genom enkäter med slutna och öppna frågor (med svenska, tyska och slovenska lärare inom ELaDiNa-projektet), dels genom gruppsamtal vid sex workshops med förskollärare verksamma i Jönköping.

Enligt enkäten menade lärarna att naturmiljöer med förekomst av pinnar och grenar var viktigast för att stimulera barns språkande, tätt följt av vilda djur och sand.

Pinnar och grenar ansågs främja tal, kommunikation och dialog. Hos de lite äldre barnen hjälpte pinnar och grenar till att utöka barns ordförråd och kunskap om grammatik, såsom jämförelser och komparation. Med pinnar kunde barnen också skapa bokstäver och text.

Vilda djur väckte känslor av nyfikenhet och spänning hos barnen i både förskole- och skolåldern; de uppmuntrade muntlig språkutveckling genom att få barnen att vilja påkalla uppmärksamhet och delge vad de har sett, ställa frågor och beskriva.

Sand uppmuntrar kreativitet och fantasi. Med sand och vatten designar och bygger barn allt från tårtor till slott, samtidigt som de kommenterar eller beskriver för andra barn och vuxna vad de bygger. Genom samarbete lär sig barnen språk av varandra.

I gruppsamtalen med förskollärarna tillkom ett flertal exempel på hur barns språkande utvecklades när naturmiljön markant ökade deras glädje och stimulerade deras fantasi, i jämförelse med inomhusvistelse.

Resultatet av den del som genomfördes som enkätstudie har publicerats och finns tillgänglig i DIVA. (Waite och Askerlund, eds., 2023, pp. 108-120).

Medverkande är Per Askerlund (projektledare), Sara Hvit Lindstrand, Ellen Almers.

 

Projekt: VA-MER 2.0, projektledare: Anna-Lena Ekdahl

 

Projekt: Språklärande potential i upplevelsebaserad och gemensam läsning, projektledare: Catarina Schmidt

 

Beviljade projekt 2020

2020-21: Stärka språk och positiva läsvanor. Att vidga möjligheterna för dialogisk högläsning - samverkan mellan två F-6-skolor och Jönköping University.
Projektledare: Catarina Schmidt, docent i pedagogik.
Sara Hvit

 

Beviljade projekt 2019

Projektet om Riktade insatser för nyanlända barn och elevers lärande - ett lokalt och nationellt utvecklings/förbättringsområde syftar till att beskriva samt analysera processen kring hur en kommun arbetar med att utveckla en lärmiljö i förskolan och skolan som främjar lärande och utveckling för barn som är nyanlända. Fokus är arbetet med att utveckla styr och ledningsarbetet. Projektet utgår från följande frågeställningar:

  • Vad framkom som är viktigt i kartläggningsarbetet att utveckla i arbetet med att ta emot barn och familjer som är nyanlända?
  • Vilka möjligheter och utmaningar upplever projektledarna i processen med förbättringsarbetet?
  • Vilket resultat uppfattar projektledarna att förbättringsarbetet har gett i förhållande till formulerad åtgärdsplan?
  • Vilka behov av fortsatt förbättringsarbete framkom i slutredovisningen till Skolverket?

Medverkande är Karin Renblad och Charlotte Öhman.

 

Vaggeryds kommun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Anna-Lena Ekdahl och Birgitta Lundberg