Rapporter och working papers

I ett samverkansprojekt har Fil. dr. Birgitta Ander från Hälsohögskolan vid Jönköping University tillsammans med Länsstyrelsen i Blekinge, Kronoberg, Jönköping och Halland genomfört en forskningsstudie i form av en kartläggning gällande fältarbetares narkotikaförebyggande arbete med ungdomar. Studien blev klar 2023. I studien har även Timea Jakobsson och Diana Kajic deltagit.

Ladda ner och läs rapporten här Pdf, 757.7 kB, öppnas i nytt fönster.

Sammanfattning

Rapportens frågeställningar

• Hur arbetar fältarbetare för att förebygga narkotikabruk bland ungdomar?
• Vad säger forskningen om de arbetssätt och metoder som fältarbetare använder för att förebygga narkotikabruk bland ungdomar?
• Vad upplever fältarbetare som verksamt för att förebygga narkotikabruk bland ungdomar?
• Vad ser fältarbetare hade kunnat förbättra deras narkotikaförebyggande arbete med ungdomar?

Bakgrund

Fältarbetaren har tre huvudsakliga uppgifter i det uppsökande arbetet. För det första, att etablera kontakt, vilket kan ske på flertalet arenor. För det andra, att initiera processer för social förändring, för att främja utsatta gruppers livsvillkor. För det tredje, att ge socialt stöd för att främja förändringsprocessen. Utifrån tidigare litteraturgenomgångar har ytterligare två huvuduppgifter identifierats som är specifika för socialt fältarbete: att kartlägga och analysera behov av stöd och insatser, hos enskilda, grupper eller i de miljöer uppsökaren befinner sig i, samt dokumentation, uppföljning och kunskapsförmedling.

• Det relationsbaserade arbetet är centralt för att ungdomar ska vilja ta emot stöd från fältarbetare.
• Ungdomar kan ha viktig kunskap om sin och andra ungdomars situation och uppskattar att få möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i hjälpprocessen.
• Uppsökande arbete med ungdomar förutsätter en flexibel verksamhet med uppsökare som är tillgängliga på okonventionella tider och platser, samt är diskreta och enkla att ta kontakt med.
• Som uppsökare är det viktigt att kunna hantera motstånd och frustration hos målgruppen och fortsätta erbjuda stöd och hjälp till ungdomar som återfaller i problem eller återvänder till riskfulla miljöer.

I kontakten med marginaliserade ungdomar är det viktigt att uppsökaren först hjälper ungdomen att få grundläggande behov tillgodosedda.

Narkotikaförebyggande arbete med ungdomar

• Narkotikaförebyggande interventioner uppvisar generellt sett små eller inga effekter.
• Det vetenskapliga underlaget för miljöbaserade interventioner och multikomponentinterventioner är för litet och resultaten är för heterogena för att det ska gå att bedöma effekterna.
• Familje- och föräldrabaserade interventioner har ett visst stöd i forskning och är sannolikt effektiva, men effekten verkar påverkas av vilken preventionsnivå som insatsen ges på.
• Skolbaserade interventioner har utvärderats i flest primär- och sekundärstudier, har starkast stöd i forskning och uppvisar konsekvent små, men signifikanta förebyggande effekter.
• Målgruppens utvecklingsfas och risknivå bör beaktas vid val av förebyggande åtgärder eftersom olika typer av programkomponenter kan vara ineffektiva eller i värsta fall skadliga om de ges till fel målgrupp.