Studenter på avancerad nivå arbetar med forskare som en del i utbildningen

När vi summerar inför examenstider, ser vi att läsåret 2021-22 har inneburit många goda samarbeten mellan CHILD-forskare och studenter på avancerad nivå. Här ger vi några goda exempel.

- I de flesta större forskningsprojekt dyker det upp nya intressanta forskningsfrågor under arbetets gång som man inte hinner eller har resurser till att fånga upp, berättar CHILD:s forskningsledare professor Mats Granlund.

Inom forskargruppen har man i många år fångat upp studenter från masterutbildningen Interventions in Childhood, samt Specialistsjuksköterske- och Barnsjuksköterskeutbildningen i de större forskningsprogrammen.

- Det kan handla om att vi som forskare ser behov hos barn, familjer och personal som vi förut inte tänkt på, det kan också handla om att man ser behov av att lära sig mer om metoder för att samla information för att verkligen kunna besvara de frågor man ställer, berättar han.

Många goda exempel

Läsåret 2021-22 är inget undantag. Flera av samarbetena mellan forskare och studenter har inte bara blivit uppsatser utan också skrivits om till vetenskapliga artiklar som ska publiceras i vetenskapligt granskade tidskrifter. Här presenterar vi några av de lyckade samarbetena.

Exempel 1: Hur har barn med andra hemspråk än svenska det i svenska förskolor?

I två större forskningsprojekt PEPI (Participation and Engagement in Preschool International) och TUTI (Tidig upptäckt -Tidig insats) har CHILD forskare studerat svenska förskolemiljöer med fokus på delaktighet och engagemang hos barn i behov av särskilt stöd. Totalt har barn och personal på över hundra förskolor observerats under en hel dag. I samband med dessa studier dök frågan upp hur barn med annat modersmål än svenska egentligen har det i förskolan. Var de lika delaktiga som andra barn, lekte de lika mycket som andra barn och hur samspelade de med andra barn och med personal? Eleftheria Beteinaki tog tag i ämnet och skrev en uppsats med högsta betyg som nu skrivs om till en vetenskaplig artikel med Eleftheria som försteförfattare. Resultatet visar att om det finns en stor andel barn med annat modersmål än svenska på en förskoleavdelning så är barnen i genomsnitt mindre engagerade i förskolans aktiviteter och barnen leker enklare lekar som inte kräver samtal på svenska. Även personalens sätt att samspela med barnen påverkades. Om du vill veta mer, ladda ned Eleftherias uppsats; “Structures, processes, and outcomes in preschool units with high and low proportions of second language learners of Swedish: A Comparative Study” http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1445219&dswid=-3675

Exempel 2: Hur kan vi intervjua barn med utvecklingsstörning om deras psykiska hälsa?

I ett stort pågående forskningsprogram som involverar 25 forskare är vi intresserade av att lära oss mer om psykisk hälsa hos barn med funktionsnedsättningar. I samband med vår första datainsamling såg vi hur svårt det var för barnen med utvecklingsstörning att besvara våra frågor även om vi anpassade frågorna. Kanske beror det på att de frågeformulär som finns inte är anpassade till barn med funktionsnedsättning? Vi såg också att det var svårt att hitta frågeformulär som ställde frågor om hur det är att må bra, snarare än frågor om de psykiska problemen barnen kan ha.

Vi frågade därför studenterna på den ett-åriga versionen av programmet International Masters in Childhood Intervention om någon var intresserad av att försöka hitta frågeformulär som använts för att intervjua barn med funktionsnedsättning. Vi ville också helst att frågeformulären skulle handla om att må psykiskt bra, snarare än bara om psykiska problem.

I den ettåriga mastern har studenterna som uppsatsuppgift att göra en litteraturöversikt genom att söka på databaser med redan publicera forskning. Estrella Torres Cabo nappade på uppgiften. I sin uppsats av mycket hög kvalitet fann hon att det fanns ytterst få instrument för att mäta psykisk hälsa som använts för att intervjua barn med funktionsnedsättning. Hon fann också att de flesta instrument inte frågat om psykiskt och socialt välbefinnande utan bara om känslomässigt välbefinnande som är enklare att fråga barn om. Baserat på resultatet av Estrellas uppsats arbetar vi nu med att utveckla ett instrument för att intervjua barn med utvecklingsstörning om deras psykiska hälsa känslomässigt, psykologiskt och socialt. Arbetet görs tillsammans med ungdomar med utvecklingsstörning. Om du vill veta mer om Estrellas litteraturöversikt ladda ner den;”Measuring Mental Health in Children with Disabilities: The use of the two continua model A systematic review” https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1572078/FULLTEXT01.pdf

Exempel 3: Kan appar som fokuserar aktiviteter i vardagslivet underlätta för ungdomar med funktionsnedsättning?

Ungdomar med funktionsnedsättning upplever ofta att deras vardagsliv är begränsat. Idag är det många ungdomar som använder teknologin för att öka sin möjlighet att kunna klara sig själva och minska sitt beroende till andra. Därför ville vi studera för att se om och vilka applikationer som finns tillgängliga som kan öka delaktigheten i vardagslivet och också fokusera hur dessa applikationer kan anpassas till ungdomar med funktionsnedsättning. Vi presenterade forskningsfrågan och en student, Elise Flantua nappade på ämnet! Elise har i sin uppsats gjort en systematisk litteraturöversikt där hon gått igenom flera hundra titlar, abstrakts och hela artiklar. Slutligen, efter noggrant granskande, inkluderades 16 artiklar i studien. Elise fann att då ungdomar med funktionsnedsättning använder sig av applikationer, kan dessa ge dem stöd att klara av olika uppgifter i sina dagliga liv som till exempel att dammsuga, att handla, att planera eller att närvara olika händelser. Applikationerna kan ge dem stegvis information om hur de ska genomföra uppgiften till exempel genom visuellt stöd. Genom att använda dessa applikationer kan de lära sig nya saker vilket ökar deras oberoende. Då det finns så få studier inom detta område håller uppsatsen på att bearbetas till en artikel. Om du vill veta mer om Elises litteraturöversikt kan du ladda ned den på länken: ”Applications to enhance participation in everyday life for children/adolescents with ID and ASD: A systematic literature review”

https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1572118&dswid=5564

Exempel 4: Hur gör barnsjuksköterskor som vårdar barn som har cancer och mår illa?

En problematisk sidoeffekt av att få behandling för en cancersjukdom är illamående. Även om tillståndet är vanligt förekommande finns det få studier som belyser hur barnsjuksköterskorna gör för att vårda dessa barn, hur de bedömer illamåendet och vilka interventioner som ges. I samband med att denna uppsats gjordes utvecklades också en applikation PicPecc (Pictorial support in person-centred care for children) där ett av områdena fokuserar på att barn själva kan skatta sitt illamående. Genom att intervjua barnsjuksköterskorna hur de gör i den kliniska vården då de vårdar barn som mår illa i samband med sin cancerbehandling skapas mer kunskap kring området som också kan användas då PicPecc applikationen börjar att användas.

Då detta ämne presenterades för barnsjuksköterskestudenterna nappade två studenter på detta tema. Efter förberedelser började de så småningom att intervjua barnsjuksköterskor. De fann att de fick information från barnet genom att lyssna och observera barnet. Det framkom också att barnsjuksköterskorna försökte att etablera ett partnerskap med barnet genom att tillåta barnets tidigare kunskaper och barnets egna preferenser att guida de interventioner som sattes in för att lindra barnets illamående. Illamåendet dokumenterades genom att illamåendet beskrevs med subjektiva ord. Men, det var sällan det fanns en dokumenterad vårdplan som fokuserade på illamående. Istället följdes ofta den dokumentation som fanns från föregående vårdtillfällen. Då en personcentrerad vård används vid vård av illamående i samband med en cancerbehandling bidrar detta till att kvalitet i vården ökar. Denna uppsats är nu under bearbetning för att kunna skickas in som en vetenskaplig artikel till en tidskrift.

För mer information om samarbetena mellan forskare och studenter på avancerad nivå, kontakta Mats Granlund eller Maria Björk.