Tidiga biologiska, psykologiska och sociala faktorers betydelse för åldrandet

Anna Dahl, Filosofie doktor i gerontologi

En del äldre personer behåller god hälsa långt upp i åren medan andra drabbas av allvarliga sjukdomar som påverkar deras livskvalité. Vad som styr att vi åldras så olika är en av huvudfrågorna inom den gerontologiska epidemiologin. Åldrandets sjukdomar antas bero på ett komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Det förmodas också att vi under vissa perioder av livet är mer känsliga för yttre påverkan än under andra. För att bättre förstå vilka faktorer som leder till ett gott åldrande och när dessa faktorer spelar störst roll, behöver åldrandet studeras utifrån ett livsloppsperspektiv. Studier som följer samma personer över hela livet kräver tid och ekonomiska resurser, vilket gör att dessa studier är mycket ovanliga. I föreliggande projekt har vi  tillgång till ett unikt och hittills obearbetat epidemiologiskt material som samlades in 1959 bland 593 unga män i södra Sverige. Dessa systematisk utvalda män i 20 års ålder, genomgick en medicinsk och kognitiv undersökning i samband med värnpliktsmönstring eller motsvarande tidpunkt. Utöver detta inhämtades uppgifter om deltagarnas födelsevikt och längd och motsvarande data vid 13 års ålder. Ytterligare data belyser sociala förhållanden såsom yrke, utbildning och föräldrars yrke. Genom olika nationella register  kommer dessa personers fortsatta utveckling följas upp vad gäller hälso- och sjukdomsdata. Specifikt avses att studera samband och interaktioner mellan biomedicinska faktorer såsom vikt, blodtryck, insulinkänslighet, kognitiva funktioner och socioekonomisk status i tidig vuxen ålder i relation till åldrandets sjukdomar samt mortalitet. Dessa data kan bidra med viktig information som kan användas i ett fortsatt folkhälsoarbete. I ett samhällsperspektiv kan det på sikt leda till minskade kostnader för sjukvård och omsorg av äldre.