Gerdt Sundström

Med en bakgrund i sociologi och socialt arbete kom Gerdt Sundström till Institutet för gerontologi 1985. Där har han fått mer utrymme att göra det som han redan tidigare gjorde på Socialhögskolan i Stockholm, det vill säga, undervisa och forska kring äldreomsorgen, med balansen mellan offentlig och familjebaserad omsorg som huvudtema. Gerdt har gjort en hel del undersökningar kring både anhörigomsorg och offentlig omsorg, framför allt i hemtjänsten.
Detta har sedan fortsatt att vara ett intresse både i undervisning och forskning. En del av detta har varit egna initiativ, finansierade med pengar från forskningsfonder, annat har varit uppdrag åt myndigheter av utredningskaraktär, bland annat flera studier för Socialstyrelsen och analys av två stora riksintervjuundersökningar rörande hemmaboende äldres (75+) situation 1994 och 2000. De flesta har gjorts i samarbete med kollegor på Institutet för gerontologi och på andra högskolor eller myndigheter.
Många studier har varit jämförelser över tid och med andra länder, inom Norden och med övriga Europa, både beträffande familjeomsorg och offentliga stödinsatser för äldre. Han har särskilt samarbetat med forskare i England, Frankrike, Japan, Spanien, Tyskland och USA. Det finns ett stort internationellt intresse för välfärden i Sverige och numera också hur det går för välfärden i dagens bistrare klimat. Detta har han studerat tillsammans med kollegor och huvudresultatet får sägas vara att den offenliga omsorgen - hittills - klarat sina åtaganden ganska väl. Vi finner också att den informella omsorgen är stor och av allt att döma växande.
Under de senaste åren har Gerdt ägnat sig åt samspelet mellan demografi och omsorg. Våra möjligheter att få hjälp av anhöriga — eller att bli hjälpgivare — är beroende av långsiktiga befolkningsförändringar som vi i vardagen inte observerar eller reflekterar över. Empiriska frågor kring anhörigomsorg och stöd till anhörigvårdare har han tillsammans med kollegan Bo Malmberg detaljstuderat på Socialstyrelsens uppdrag.
Samverkan — eller brist på sådan — mellan anhöriga och offentlig omsorg samt marknadsalternativ har Gerdt analyserat i internationella jämförelser. Särskilt belysande anser han att det är med jämförelser med Spanien, som haft en annan social karaktär, men nu hastigt bygger ut den offentliga omsorgen och har goda data om befolkning och insatser.
Ett led i dessa jämförelser är studier av religionsutövning bland äldre spanjorer och svenskar, upplevelser av ensamhet — betydligt högre i Spanien — och familjeförändringar. Även bland de äldre, i Norden och i Spanien, ökar företeelser som samboende, särboende och skilsmässor, men också nya äktenskap. Vid sidan av detta kan man också se att allt fler förblir gifta allt längre med samma person, vilket bl.a. kommer till uttryck som en lavin av guldbröllop på tidningarnas familjesidor. En minskande andel - internationellt unikt - äldre bor ensamma och äldres familjesituation har generellt blivit mer omfattande: Allt fler lever med en partner, allt fler har barn, allt fler har både-och, samt har allt oftare barn i närheten, jämfört med situationen för bara 30-40 år sedan.