Varför behövs ekosystem för universitetsbaserade entreprenörskaps-utbildningar (1/2)

2021-05-06

Nu mer än någonsin krävs det att utbildningar av framtida yrkesverksamma och tankeledare utrustar dem med entreprenörstänkande, som gör det möjligt för dem att tänka och agera entreprenörsmässigt oavsett vald domän, karriär eller livsprojekt. För att främja denna utveckling måste universiteten engagera sig i att bygga ett universitetsbaserat ekosystem för entreprenörskapsutbildning (EEU), en miljö som andas in och ut och genomdränker campus i entreprenörskapsanda.

Tidigare i år deltog jag i ett mycket effektivt program för att bygga ekosystem för entreprenörsutbildning, designat och levererat av BABSON College-professorerna Candida Brush och Mark Rice. Den grundläggande idén med programmet var att för att vara relevant i utbildandet av framtidens tankeledare måste universitet skapa ekosystem som främjar för utbildning av entreprenörskap som hjälper studenter att utveckla sina entreprenöriella tankesätt. Idén bygger på två antaganden: För det första är entreprenörstänkande en livsfärdighet och nyckel för framtida framgång. För det andra är det möjligt att lära ut entreprenörskapspraxis.

Som entreprenörsforskare och pedagog är jag intresserad av olika aspekter av lärande i entreprenörskapssammanhang, särskilt vikten av inställning och tänkesätt för att uppnå mål och vikten av att fortsätta utveckla de positiva tankesätten. Vi vet alla att utan tro på vår egen förmåga att uppnå önskade mål är det svårt att (framgångsrikt) engagera sig i någon handling. Men vi vet också att utan övning är det svårt att (framgångsrikt) ändra inställningen som styr våra handlingar. Till exempel, om jag inte tror att jag skulle kunna träna ett fotbollslag, kommer jag inte att göra det, men om jag inte försöker göra det kommer jag inte att ändra min tro på mina färdigheter. För att förstå hur vi kan förändra denna uppenbarligen onda cirkel undersökte Albert Bandura, en välkänd psykolog och förgrundsgestalt inom social inlärningsteori, hur egna övertygelser kan påverkas och hur de i sin tur påverkar individers förmåga att lära sig och fann att direkt erfarenhet (egen behärskning) och ställföreträdande observation av andra som utför uppgiften (modellering av andras beteende) är avgörande för att lära sig och ändra sin egen inställning. Enkelt uttryckt kan elevernas förmåga att tänka och agera entreprenöriellt stödjas genom att skapa en befrämjande inlärningsmiljö där eleverna utvecklar och testar sina egen förmåga samt observerar andra som deltar i liknande aktiviteter.

För att hjälpa studenterna att utveckla sina entreprenörsmässiga tankesätt, måste vi specifikt engagera oss i att skapa möjligheter för dem att öva sig på att skapa, hitta och utnyttja olika möjligheter. Denna förmåga att utöka sinnet till möjligheterna blir allt viktigare när vår framtid blir mer oförutsägbar och mer osäker. Det räcker helt enkelt inte att se möjligheterna, att utveckla entreprenörstänkande kräver handling och övning. Studenter måste kunna realisera möjligheter och samtidigt skapa värde för sig själva och andra oavsett om de är inom vård, teknik, utbildning, företagande eller något annat.

Så, hur kan vi bäst utveckla våra studerandes entreprenöriella tankesätt?

Det bästa sättet är att bygga denna gynnsamma miljö som utsätter studenter för entreprenörsanda och konsten att se världen som full av möjligheter som behöver upptäckas, utvärderas och nyttjas om de bedöms vara attraktiva. En miljö som ger studenterna ett tryggt utrymme att själva försöka skapa och förverkliga möjligheter för sina passioner, projekt, engagemang, lära sig nya saker och så mycket mer. Precis som Albert Bandura föreslog, bygga utrymme där studenter - men också lärare och lokalsamhälle - kan experimentera och uppleva samt lära av observation. Med tanke på att universitetets roll har förändrats - från att universitet främst är utvecklare av ny kunskap (genom grundläggande eller tillämpad forskning) och spridare av kunskap (främst till studenter och andra akademiker) till att universitet är allt fler platser för samskapande av kunskap, där inlärning blir självstyrd och studentfokuserad - det finns potential att finslipa denna omvandling såväl som det finns ett ansvar att engagera sig i att forma värderingar och tankesätt för våra studenter - och fakulteter - för att agera ansvarsfullt, entreprenöriellt och rättvist (jämställt)

Ett annat bra sätt att hjälpa våra studenter att utveckla sin entreprenörsinriktning är att själv vara förebilder och vara entreprenörer. Som lärare måste vi visa studenter hur vi skapar möjligheter för oss själva, kurserna vi undervisar och skolan / universitetet. Vi måste visa studenterna att experimentera är bra och behövs; att misslyckande är okej; att det är viktigt att lära sig av erfarenheter, kanske svänga och inte ge upp. Om vi visar att vi samarbetar mellan skolorna, precis som vi gjorde för att förbereda tandvårdsprogrammet vid HHJ eller ett gemensamt program inom teknikledning mellan JTH och JIBS, visar vi kraften i att bygga relationer, arbeta tillsammans mot ett mål och skapa möjligheter för oss själva. Det är svårt att införa värden och tro på andra om vi inte själva agerar enligt dessa. Så, låt oss vara entreprenöriella! Var modig och äventyrlig och agera på värdiga möjligheter oavsett hur små eller stora de är. Små steg kan ha stor inverkan!

Slutligen är implicit i ovanstående diskussion det faktum att eftersom lärande inte sker enbart i klassrummet, måste eleverna exponeras för andra arenor och andra möjligheter för lärande. Även om det redan finns många möjligheter, som studentklubbar och föreningar, behövs fler arenor som sammanför studenter från olika huvudområden, domäner och med olika intressen. Och det är här ekosystemet för utbildning av entreprenörskap kan spela en viktig roll. Läs mer om vad EEU är i nästa bloggpost.