Anslag till förbättrad kommunikation mellan människa och AI

Maria Riveiro, forkare på Tekniska Högskolan vid Jönköping University.

Maria Riveiro, professor i datateknik på Tekniska Högskolan vid Jönköping University, tilldelas 10 miljoner kronor till sin forskning att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan människa och AI. Foto: Eva-Lena Niklasson

Maria Riveiro, professor i datateknik på Tekniska Högskolan (JTH) vid Jönköping University (JU), tilldelas tio miljoner kronor från Vetenskapsrådet (VR) till sin forskning att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan människa och AI. VR ger även miljonbelopp i anslag till JTH-forskarna Johannes Schmidt och Peter Hansbo.

- Det här är mycket glädjande och bekräftar att grundforskningen som bedrivs på JTH ligger på en hög vetenskaplig nivå, säger Salem Seifeddine, forskningschef på JTH.

För att vi ska få ett större utbyte av AI behöver AI-system kunna stötta och förstå människor. Maria Riveiros forskning fokuserar på att designa AI-system som förstärker mänskliga förmågor och kan förklara saker för människor, som vi själva gör när vi interagerar med andra. Hon får ett konsolideringsbidrag från VR, vilket innebär att hon för pengarna ska utöka sin verksamhet och skapa en liten forskningsgrupp. Forskningen omfattar även Hälsohögskolan och Högskolan för lärande och kommunikation, då man kommer att använda exempel från deras verksamheter för att bekräfta forskningsresultat i projektet.

"Utvärderats av nationella och internationella AI-experter"

- Detta är ett mycket viktigt bidrag för mig och en bekräftelse på att jag bedriver ny, konkurrenskraftig forskning av högsta standard, som har utvärderats av nationella och internationella AI-experter.

Projektet är en fortsättning på ett tidigare personligt VR-projekt med fokus på Explainable AI, som Maria Riveiro fått etableringsbidrag för.

Snabbare och effektivare algoritmer

Johannes Schmidt, universitetslektor i datateknik, får 3,7 miljoner kronor i anslag till sin forskning som handlar om hur man kan utreda och konstruera snabbare och effektivare algoritmer.

- Jag utreder algoritmer för icke-monotona resonemang. De är särskilt lämpliga för applikationer i en värld i konstant förändring och används i många tillämpningar inom artificiell intelligens (AI). Jag ser anslaget från VR som ett erkännande av mitt vetenskapliga arbete och en möjlighet att bredda och förbättra det arbetet, säger han.

"Har unika fördelar"

Peter Hansbo, professor i tekniska beräkningar, får 3,6 miljoner kronor till sin forskning om att ta fram mer effektiva och noggranna metoder för att beräkna fysikaliska och mekaniska förlopp till industrin.

- Det är lite tekniskt men i vetenskapliga beräkningar har man ofta bivillkor, som förhindrar att ett föremål går rakt igenom ett annat. Det hanteras vanligtvis genom två metoder och min forskning handlar om att kombinera dem, vilket kallas förstärkt lagrangemetod. Nyligen visade sig den här metoden ha unika fördelar mot exempelvis kontaktproblem och andra svårigheter som kan uppstå genom bivillkor. Det är glädjande att VR vill satsa på min forskning, vilket gör att jag kan fokusera mer på den, säger Peter Hansbo.

Fakta

Maria Riveiros forskningsprojekt: ”XPECT: Hur anpassas förklaringar från AI-system efter användarnas förväntningar”.

Johannes Schmidts forskningsprojekt: ”Snabbare algoritmer och undre gränser för icke-monotona resonemang”.

Peter Hansbos forskningsprojekt: ”Förstärkta Lagrangemetoder inom Beräkningsmekaniken”.

Vetenskapsrådet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är Sveriges största statliga forskningsfinansiär och ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden. De beviljar här mer än 1,2 miljarder kronor om ett antal utlysningar inom naturvetenskap och teknikvetenskap för åren 2022–2026.

2022-12-14